Må bättre, gå i kyrkan

Linköping2005-09-03 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det förefaller vara det glättade budskap som Svenska kyrkan villsprida med sin nu pågående stora annonskampanj. Temat ansluter väl tilltidsandan. Men det är i sin torftighet rätt beklämmande.

Annonserna består, om ni nu till äventyrs inte sett dem, av tvådelar. På stora affischer ute på stan (i Stockholm även i tunnelbanan)finns de två delarna var för sig.

Den ena delen består av vad som kallas "hälsokontroll för själen".Den består av ett antal frågor med olika svarsalternativ. Antingen ärfrågorna och svaren helt meningslösa, eller också är de "rätta" svarenhelt givna.

En typiskt meningslös fråga är denna: "Ställs jag inför ett val gårjag oftast på det alternativ som skulle göra mig a) lycklig, b) lyckad."

Hur ofta låter sig livets valsituationer delas in på det sättet?

En fråga där det rätta svaret är uppenbart lyder t ex: "Jag hjälperandra människor när jag a) kan, b) blir tillfrågad, c) får någontingtillbaka." Att man inte bör svara enligt alternativet c) betyderdessvärre inte att ingen heller handlar så.

I annonsens andra del påstås att, trots att vi aldrig "utåt" haftdet bättre "har vi sällan mått sämre" inombords. Det ökade välståndethar alltså mest bara haft elände med sig. Fan tro’t!

Mådde människor i Sverige verkligen bättre för 50 år sedan eller 100eller 150? Mådde de bättre i trånga dragiga bostäder, med slitna kläderoch osäkerhet om de skulle ha mat för dagen?

Jag tror inte att annonsens författare på allvar vill hävda detta.

Man menar nog bara att människor blivit ledsnare därför att deförlorat sin kristna tro. Mår alltså européer, och särskiltnordeuropéer, sämre än t ex amerikaner? Jag tror att det är mycketsvårt att bevisa ett samband mellan tro och välbefinnande. Det räckermed att påminna om vad helvetesläran kan ha betytt och betyder för detsjälsliga välbefinnandet hos dem som omfattar den -- om de inte är såextremt självbelåtna att de utgår från att de själva inte löper någonrisk att utsättas för de eviga straffen.

Och hur är det med andra religioner? Är muslimer lyckligare än sekulariserade européer? Det verkar uppriktigt sagt inte så.

Jag förmenar ingen att uppleva hur den egna tron ger dem bådetrygghet och glädje i livet. Vad jag reagerar emot är en påkostadreklamkampanj som vill värva kyrkobesökare genom att vädja tillmänniskors behov av att slippa känna oro och tomhet.

Det moderna livet ger människor helt andra möjligheter att välja äntidigare generationer hade. Det är naturligt om många känner sig osäkrainför alla dessa valmöjligheter. Det är ju lätt att välja fel.

Men jag tror inte på den kyrkliga annonskampanjens tes att det är vårt materiella välstånd som fått oss att glömma bort själen.

Sant är att många flyr till sådant som syns på ytan i stället för att ge sig i kast med sådant som är mycket svårare.

Men jag kan aldrig tro att lösningen är att skockas i kyrkorna bara för att man vill må bättre.

Är detta kyrkans enda budskap är nog problemet lika mycket kyrkan som människorna.

Läs mer om