I veckan fick den vitryske oppositionsledaren Alexander Milinkevitj Europaparlamentets Sasharovpris. Priset delas sedan 1988 ut varje år till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser för att försvara mänskliga rättigheter.
Det har tidigare gått till personer som Nelson Mandela, Aung San Suu Kyi, Ibrahim Rugova och Oswaldo Paya. Priset betyder mycket för de personer som under svåra om- ständigheter kämpar för demokrati och grundläggande rättigheter där dessa är satta på undantag.
Att Milinkevitj får priset är ingen slump. Sedan 1989 har Berlinmuren fallit, Sovjetunionen upplösts och Öst- och Centraleuropa demokratiserats. Europa har enats och EU har i dag 25, snart 27 medlemsstater.
Men fortfarande har Europa en skamfläck: Vitryssland, Europas sista kommunistdiktatur.
Milinkevitj för en modig kamp mot president Lukasjenko och utmanade denne i presidentvalet i mars då han var den samlade oppositionens gemensamme kandidat. Lukasjenko vann förstås stort i ett val som fördömdes av samtliga oberoende observatörer. Sedan dess har Milinkevitj på olika sätt trakasserats av myndigheterna.
Situationen i Vitryssland är dålig. Yttrandefriheten är starkt begränsad och oppositionella förtrycks och förföljs. Människorättskämpar försvinner under mystiska omständigheter. Det har visat sig näst till omöjligt att påverka regimen och såväl piska som morötter har prövats från EU-håll.
Få länder ger något substantiellt bistånd till Vitryssland. Sverige är en av de största biståndsgivarna och genom Sida kanaliseras pengar till demokratifrämjande insatser via enskilda organisationer. Stöd ges exempelvis till journalistutbildning, stöd till oppositionspartier och hjälp till vidareutbildning till studenter som blivit avstängda från universitetet för att de deltagit i demonstrationer eller politiska aktiviteter som misshagat regimen.
Målet för det svenska biståndet är att bidra till demokratisering och modernisering av Vitryssland.
Vi samarbetar en del med Litauen och Polen som ger ett omfattande stöd till oppositionen och olika demokratiprojekt i Vitryssland. Dessa två länder är pådrivande för att EU som helhet skall engagera sig mer i Vitryssland och drev bland annat igenom att EU skall finansiera radiosändningar från utlandet in i Vitryssland för att vit- ryssarna skall kunna höra oberoende nyheter, skyddade från regimens censur och tillrättalägganden.
Många polacker och litauer har ännu i färskt minne hur det var att leva i en diktatur och är därför angelägna att hjälpa sina förtryckta grannar.
I den svenska regeringsförklaringen och budgetpropositionen nämns särskilt Vitryssland som ett viktigt mål för kommande satsningar.
Slutsatser man kan dra av biståndet hittills är att det är mycket svårt att åstadkomma reell förändring vad gäller politiken generellt men vissa punktinsatser har ändå vart framgångsrika. Strategin för Vitryssland kommer att presenteras nästa år.
Minsk ligger närmare Stockholm än många andra europeiska huvudstäder. Vitryssland gränsar till EU. Vi har ett ansvar att försöka sprida demokrati och mänskliga rättigheter även där och visa befolkningen, om det nu i dagsläget är svårt att påverka regimen, att de inte är övergivna av sina europeiska grannar.
Målet måste vara att också Vitryssland skall kunna bli en demokrati som tillhör den europeiska gemenskapen. Priset till Milinkevitj är en symbolisk men viktig markering att landet inte är bortglömt.
Cecilia Malmström
EU-minister
Cecilia Malmström
EU-parlamentariker