Nu öppnar vi skatten i källaren

Första numret av Corren 24 september 1838.

Första numret av Corren 24 september 1838.

Foto: Tord Olsson

Linköping2016-02-06 09:22
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ju snabbare vår värld snurrar, desto större är vårt behov att ibland stanna upp och minnas. Så låt oss nu minnas i Correns arkiv.

Ni är många som önskat tillbakablickar, att vi ska använda den guldgruva vi har i vårt arkiv, och idag är det dags, idag publicerar vi första delen i vår nya nostalgiserie.

Varje lördag kommer jag göra nedslag i arkivet och plocka fram stort och smått ur vår historia.

Ingenstans finns vårt områdes historia de senaste 177 åren så detaljerat beskriven som i Correns arkiv.

Ingenstans kan man som där läsa och lära av historien.

Det är en skatt som står där nere i källaren.

Jag har alltid, faktiskt ända sedan jag var liten, fascinerats av gamla texter och bilder. Alltsedan jag började på Corren har jag älskat vårt arkiv, mängden bilder som finns där, och inte minst alla lägg med gamla tidningar.

Många tycker säkert de gamla tidningarna stinker, men för mig är det en underbar doft som väcker all nyfikenhet i mig. Kanske en böjelse värdig en chefredaktör, vad vet jag.

Bara förra lördagen innehöll Corren 75 texter om Östergötland, så ni förstår mängden, hur mycket det finns att välja bland i tidningar från 1838 och framåt.

Lära av historien är inte det lättaste, det visste tyske filosofen Friedrich Hegel redan för 200 år sedan när han skrev "Historien lär oss att vi ingenting lär oss av historien", men man kan ju försöka.

När jag den här veckan föll 40 år tillbaka i tiden, och läste om återinförandet av närpolis som då skedde, så slår det mig vilken nytta närpoliser skulle göra även idag.

Poliser som, likt Bo Holmström i Berga 1976, skulle komma ungdomarna i området nära och ha en lika lugnande effekt som Bo hade.

Lika fel som man sparat äldreboendena i landet, som jag skrev om förra veckan, lika fel har det sparats på närpoliserna.

Kommunerna och polisen borde se sig i spegeln och konstatera, här tänkte vi fel, nu gör vi rätt.

Närpoliser löser självfallet inte alla problem ute i stadsdelarna, men den trygghet och trivsel de skapar vore ovärderlig än idag.

Jag har själv tittat mig i spegeln och ändrat mig i veckan. Något jag kan rekommendera. Bäst vore förstås att aldrig göra fel, men tyvärr har jag inte begåvats med den egenskapen, så när vi nu insåg att vi hade tänkt fel kring idag-materialet så var det bara att tänka om och försöka göra rätt.

Det kostar kommunerna och polisen något mer att ändra sig, men den sköna känslan att göra rätt är säkert densamma.

Så nästa vecka återkommer idag-materialet i tidningen och ni som har tips om aktiviteter i vårt område mejlar dem till adressen evenemang@corren.se.

Just nu...

Kolumn

...njuter jag av: Alla läsarträffar. Kisa, Åtvidaberg, Mjölby, och senast Linköping igår, ja den första månaden som chefredaktör har verkligen gett många fina möten med er läsare. Möten som ger ovärderliga diskussioner för mig i mitt arbete.

...tipsar jag om: Vår reporter Susanne Sterners reportage på sidan A6 om personalbehovet inom kommun och landsting. Över en halv miljon nyanställningar de närmaste sex åren är en hisnande siffra. I veckan lyssnade jag också på byggbranschens behov (jag skriver om det i vår bilaga Affärsliv 22 februari), också de enorma om än inte i denna storleken. Stora utmaningar, men också stora möjligheter för de som vill ha jobb.

...längtar jag till: Nästa bok. Mitt vanliga problem, jag hinner inte läsa klart förrän jag längtar efter något nytt. Varför är det så? Varför kan jag inte bara njuta till sista sidan?

...äger jag: För första gången i mitt liv en Volvo. Ett ålderstecken antar jag att jag plötsligt uppskattar "tryggt och säkert" så mycket. Så tänkte jag inte direkt när jag som 23-åring köpte och körde min Ford Escort XR3i.

...önskar jag att: Slutspelsmånaderna mars-april snart är här. Aldrig blomstrar idrottsstaden Linköping som då. Vilka tar SM-guld i år?

Läs mer om