För ett par dagar sedan öppnade EU-kommissionen en undersökning mot Google. Det är en följd av att företaget i våras anklagades för att bryta mot konkurrenslagstiftningen av flera europeiska it-företag. Google har sett till att företagets egna tjänster alltid hamnar högre upp än konkurrenternas när man använder Google som sökmotor - vilket 80 procent av internetanvändarna i Europa gör.
Google stärker sin ställning på ständigt nya affärsområden. När Facebook växer ger man sig in på samma arena genom Google Profiles, när allt fler börjar använda telefonitjänsten Skype skapar Google en motsvarande funktion inom ramen för sin e-posttjänst Gmail. Genom Android, ett operativsystem för mobiltelefoner, har Google framgångsrikt tagit marknadsandelar från Apples iPhone. Och Google tvekar inte att använda sin särställning som sökmotor till att tränga undan konkurrenter på andra områden.
Ett annat världsledande amerikanskt företag, Oracle, visar samma gökunge-tendenser. Bolagets ursprungliga produkt var mjukvara för databaser, men de senaste fem åren har Oracle köpt upp 66 it-bolag, enligt en summering i New York Times för någon månad sedan. Företaget gjorde förra året en vinst på 26,8 miljarder dollar och siktar mot att öka sin vinst till 100 miljarder dollar.
Genom uppköp har Oracle även börjat skaffa sig kontroll över hårdvaran, i första hand servrar. Sitt järngrepp om allt fler områden använder Oracle till att bygga ihop paket, omfattande affärslösningar som omfattar både hårdvara och mjukvara. Vissa företag befinner sig redan idag i en situation där Oracle har köpt upp varje teknologibolag vars tjänster eller produkter företaget använder. Det ger Oracle en dominans som kan jämföras med en monopolställning.
Google och Oracle är exempel på en problematisk utveckling. Monopol och oschyst konkurrens är varken bra för konsumenterna eller för marknaden - det är bakgrunden till att vi har konkurrenslagstiftning.
Det finns också politiska implikationer när företag skaffar sig världsdominans. Google har blivit en spelare i världspolitiken, exempelvis genom sina relationer med den kinesiska staten vars censurpolicy på internet man har hjälpt till att upprätthålla. Problemet går djupare än så, eftersom information är makt - och både Google och Oracle sysslar med information. Kan vi lita på att dessa företag, när de en gång har uppnått världsdominans, inte frestas att missbruka den information de har tillgång till?
Frågan är om europeisk och amerikansk konkurrenslagstiftning förslår när det gäller att stävja utvecklingen att ett fåtal företag dominerar internet - och därmed hela världen.
Niclas Ericsson