Jag berättade i veckan på mikrobloggen Twitter och på Facebook att jag tänkte skriva om Open gov-initiativ och efterfrågade läs- och länktips. Twitter-inlägget ledde till en intressant diskussion. På Facebook fick jag frågan: Vad är det?
Jag insåg att jag är lite nördig. Så vad är då Open gov? Man skulle kunna kalla det en folkrörelse för ökad öppenhet i offentlig förvaltning, Open government. Men det är inte en rörelse som bildar föreningar eller anordnar demonstrationer. Kraven på ökad öppenhet framförs i diskussioner på nätet, och det är öppenhet just på webben som efterfrågas.
Länge arbetade rörelsen i motvind, mot etablissemanget. Aktivister fick kämpa hårt för att få ut offentliga uppgifter. Målet var att med statistik och annan tillgänglig information bygga webbsajter som visade upp resultaten i nya ögonöppnande sammanhang.
Men under senare år har vindarna börjat vända och flera regeringar har anammat en del av Open gov-tänkandet. Redan 2009 talade Barack Obama om behovet av öppenhet för att stärka allmänhetens insyn och effektiviteten i den offentliga styrningen. Den amerikanska diplomatkorrespondensen har förvisso läckt som ett såll genom Wikileaks avslöjanden, men det var nog inte det som Obama såg framför sig.
Vita huset har dock tagit flera intressanta nya grepp. Några exempel är www.usaspending.gov/, som visar hur de offentliga utgifterna fördelar sig och www.it.usaspending.gov, som visar hur de federala IT-utgifterna ser ut. Sajten www.recovery.gov visar genom statistik, kartor och grafer effekterna av de statliga satsningarna för att få i gång ekonomin efter finanskrisen.
Även i Sverige har Open gov-initiativen fått efterföljare. Bland de mer intressanta är www.openaid.se, där utrikesdepartementet och Sida tillgängliggör data om hur det svenska biståndet fördelas. På sajten finns tabeller, diagram och kartor där man själv kan klicka sig fram och få en pedagogisk genomgång.
Men viktigast av allt med dessa Open gov-sajter är att även rådata tillgängliggörs så att webbkunniga kan arbeta vidare med uppgifterna och bygga nya sajter som förädlar informationen för andra ändamål.
Det finns också intressanta exempel på offentligt data som tillgängliggörs inte främst av demokratiska skäl utan för stimulera till kreativitet, nytänkande och på sikt kommersialiserbara produkter. Den utmärkta norska vädertjänsten www.yr.no (som norska Meteorologisk institutt och NRK står bakom) tillåter att också andra aktörer använder väderuppgifterna på sina sajter, under förutsättning att de anger källan.
Även här i Linköping finns exempel på spännande användning av de digitala kanalerna. Som Corren skrev häromdagen kan vem som helst gå in och anmäla var det förekommer klotter, trasiga gatlyktor och liknande på Linköpings kommuns sajt http://kartan.linkoping.se/3d/. Kartvyerna går också att vinkla så att man kan se staden tredimensionellt.
Pröva gärna det. Riktigt snyggt. Men gör det en regnig dag. När solen skiner upplevs staden bäst IRL.