En neurokirurg borrade på fel ställe i Annelies ryggrad. Han riskerar prövotid, men får ändå behålla sin läkarlegitimation.
En intensivvårdssjuksköterska som injicerar narkotika på arbetstid. En psykiatriläkare som är så berusad att hon somnar vid ratten på ett övergångsställe. En ögonläkare som är narkotikapåverkad på väg till jobbet. Alla får jobba kvar.
Hur kan det få gå till så här? Det måste ha skett ett misstag. Det måste ju finnas någon kontrollfunktion? En tillsynsmyndighet? Det här är faktiskt Sverige.
Så kanske man tänker när man hör om de här fallen. Och visst finns det en tillsynsmyndighet. Flera stycken faktiskt. Men vid närmare granskning visar det sig att det inte är enskilda misstag när missbrukande vårdpersonal får jobba vidare, utan ett större systemfel. Varje dag kan nya vårdanställda i missbruk upptäckas – och få jobba kvar. Men hur?
Tillsynsmyndigheterna utreder och beslutar om någon ska fråntas sin vårdlegitimation eller få prövotid. Det tar dock tid. Utredningen tar flera år. Under tiden får vårdpersonalen fortsätta arbeta som om ingenting hänt. En kirurg kan exempelvis fortsätta operera patienter under hela utredningstiden. Om beslutet sedan innebär prövotid kan arbetet fortsätta som vanligt även efter det.
Det är svårt att se det på något annat sätt än att patienterna får agera försökskaniner när myndigheterna ska komma fram till om vårdpersonalen ska få behålla sin legitimation. Patienterna kan inte ta ställning till om de vill vara med på experimentet eftersom ingen berättar för dem vem som är anmäld och vem som har prövotid.
Den nya patientsäkerhetslagen som infördes 2011 innebar på flera sätt en skärpning av regelverket – ut med tandlösa varningar och in med brott som skäl för att ta legitimationen från olämplig vårdpersonal. Förarbetena inför lagen visar på att ledordet var patientsäkerhet. Den som kidnappar och våldtar på fritiden ska inte kunna fortsätta som läkare.
Missbruk däremot, faller mellan stolarna. Trots hårda formuleringar om att det är en "stor risk för patientsäkerheten", så resulterar missbruksbrottslighet bara i prövotid. Beroende är inte vilken sjukdom som helst. Experter på området har många gånger förklarat att den som är i beroende styrs av alkoholen eller drogerna.
– De är uppfinningsrika, säger alkohol- och drogterapeuten Stefan Jonsson.
Det är därför Transportstyrelsens alkolås inte bara begränsar bilen vid start utan även kräver blåskontroll när bilen varit igång en stund eller när bilen rör sig utan att motorn är igång. Det är helt enkelt för att förhindra att någon annan än den rattfylleridömde föraren blåst i alkolåset för att starta den. Eller för att det inte ska gå att starta bilen utan startmotor genom att knuffa den nerför en backe.
När tillsynsmyndigheterna kommer fram till att vården gjort fel finns det ofta en gemensam vilja att förbättra. Den som en gång råkat amputera höger ben istället för vänster på sin patient, vill naturligtvis aldrig mer göra om misstaget. Kanske bestämmer man att det alltid krävs dubbla kontroller framöver. Lösningen bygger på att alla vill samma sak. Det är en metod som verkar svår att applicera på personer i aktivt missbruk. För även om man kommer överens om att ingen ska dricka alkohol innan de går in i operationssalen är det svårt att lita på en sådan överenskommelse med den som är beroendesjuk.
När Lena Huss hamnade på ett operationsbord på Universitetssjukhuset i Linköping visste hon inte att Ivo just då utredde kirurgen som opererade henne. Inte heller visste hon att personal larmat om kirurgen och att arbetsgivaren ändå låtit honom fortsätta. Hon kunde inte ta ställning till om hon ville bli opererad av en kirurg som tidigare dömts för grovt rattfylleri på väg till sjukhuset och som sedan misskött alkoholkontrollerna så att han blivit av med körkortet ännu en gång strax före hennes operation. När hon vaknade upp var armen förlamad och livet förändrat.
Correns granskning visar att kirurgen på US är långt ifrån ensam. Ingen vet hur många de är. Hur ska patienterna kunna känna sig trygga?
Jasmine Hübinette är grävreporter på Corren och har tidigare varit regionreporter med Region Östergötland som bevakningsområde.
Har du tips? Eller vet du mer?
Kontakta reportern på jasmine.hubinette@corren.se