Biståndsminister Carin Jämtin blev verkligen upprörd när hon fick se det israeliska bygget av en barriär mot de palestinska områdena. "Vansinnigt sjukt" och "för djävligt" var några av de vredgade kommentarer hon utslungade.
Däremot hade hon inte ett ord att säga om de palestinska självmordsbombarna som är orsaken till att barriären byggs. Där hade uttrycket "vansinnigt sjukt" annars passat bra.
Amerikanska fångvaktare på Guantanamo-basen ska enligt en senare dementerad rapport i tidskriften Newsweek ha spolat ner delar av Koranen på toaletten. Nyheten ledde till våldsamma anti-amerikanska demonstrationer i en rad muslimska länder. I Afghanistan blev 16 personer ihjälslagna under upploppen.
Upprörda kommentarer över hela västvärlden handlar om det skändliga i de amerikanska soldaternas tilltag -- om de verkligen hade gjort det som tillskrevs dem. Om de muslimska demonstranternas mordorgier under protestaktionen har däremot nästan ingenting sagts. Och ingen ledande företrädare för islam har förebrått sina trosfränder för det förakt för människoliv som de visat prov på. Det var tydligen mindre upprörande än nedspolningen av Koranen.
Inte heller förekommer i muslimska länder några omfattande demonstrationer mot det dagliga massdödandet i Irak. Inte heller detta -- som gör livet till ett helvete för miljoner irakier och hotar ansträngningarna att bygga upp en fungerande demokrati i landet -- anses värt att protestera mot.
Det är något konstigt med denna i högsta grad selektiva indignation. Och något konstigt också med den flathet med vilken man i västvärlden reagerar på muslimernas indignation.
Carin Jämtins val att bli upprörd över den israeliska muren istället för över dess orsak, självmordsbombarna, är inte unik utan snarare typisk.
Till och med Vita huset som visserligen förnekade att Koranen blivit nedspolad koncentrerade sig i sina kommentarer på hur upprörande det varit om detta skett, istället för att fördöma de muslimska grupper som i sin upprördhet slagit ihjäl människor.
Jag försvarar inte den som tycker att det är en bra idé att spola ner Koranen på toaletten. Men jag misstänker att samma dumhet riktad mot vår Bibel förekommer varje vecka eller ännu oftare någonstans i världen. Säkert upplevs detta sårande av troende kristna. Men lyckligtvis har ingen av dem kommit på idén att slå ihjäl någon, allra minst slå ihjäl några som inte haft något som helst med handlingen att göra.
Jag önskar verkligen att våra idéer om demokrati och yttrandefrihet ska bli allmänt omfattade också i den muslimska världen. Men ibland är det svårt att undvika pessimism. Det framgångsrika valet i Irak ingav tillfälligt förhoppningar om att människornas där verkligen upplevde demokratin som något livsviktigt.
Men den fortsatta utvecklingen med dagliga massmord och politikernas påtagliga brist på hand-lingskraft får förhoppningarna att falna.
Finns det en tradition i den muslimska världen som gör att demokratins ideal inte accepteras? Vårt svar får då inte bli undfallenhet och accepterande. Demokratin är inte bara något vi tycker är bra. Det är det enda acceptabla styrelsesättet. Det måste vi våga stå för.