Världen och Sverige är på väg in i en allvarlig lågkonjunktur. Varsel, uppskjutna investeringar och krispaket kommer att ligga högst på många länders agenda under flera år. Andra angelägna uppgifter trängs undan: Allt från klimathotet, fattigdomen i världen, till vår egen ungdomsarbetslöshet och de långa sjukvårdsköerna.
Så kan det bli. Men det är inte en naturlag. Det finns gott om exempel på där kriser har vänts till en långsiktigt bättre utveckling. Reformerna under 1990-talskrisen bröt faktiskt två decennier av ekonomiskt kräftgång i Sverige och inledde en femtonårsperiod där hushållens inkomster steg realt med över 30 procent - samtidigt som Sverige lyckades sänka koldioxidutsläppen och genomföra en mängd andra miljöförbättringar.
Även denna gång står vi inför ett val. Vi kan huka oss i stormen och föra över alltmer resurser till att hantera en ökande arbetslöshet. Eller så kan vi passa på att investera och reformera för att bli bättre rustade för framtiden. Då skulle vi faktiskt kunna adressera många av våra utmaningar samtidigt.
Sverige blev en av världens ledande företagarnationer under de hundra år som följde en djup ekonomisk kris på 1860-talet. Företagens framgångar blev möjliga tack vare en offensiv och långsiktig reformpolitik som lyfte bort hinder, öppnade upp ekonomin och etablerade stabila spelregler för investeringar, utveckling och expansion. På område efter område genomfördes - ofta över blockgränserna - reformer av den svenska politiken, som öppnade nya möjligheter.
Under denna kreativa fas präglades Sverige av en pragmatisk förändringskraft. En anda av att ompröva det gamla, förändra sådant som inte fungerar och våga ta itu med problem.
Runtom i världen genomgår nu ett stort antal andra länder samma typ av förändring som en gång gjorde Sverige rikt. Framgångsrika länder är ofta i särklass vad gäller uppfinningsrikedom. De experimenterar med nya lösningar, och är snabba att anamma nya idéer som visar sig fungera på annat håll.
För att kunna möta alla dessa förändringar krävs en medveten satsning på att återuppväcka arvet av förändringsvilja och reformiver. För att ta till vara all den kraft som finns i den svenska företagsamheten och förändra det som håller oss tillbaka:
På globaliseringens område, där svenska företag måste ges bättre möjligheter att konkurrera. På välfärdens område, där nya aktörer måste ges chansen att bidra till att skapa trygghet och god omsorg. På skatteområdet, där en ny genomgripande skattereform krävs för att vitalisera den svenska ekonomin. Men det handlar också om en långsiktig energilösning, förenklade regler och bättre forskning och utveckling, FoU.
Den svenska debatten präglas tidvis av ängslighet, rädsla och pessimism. Ett kortsiktigt försvar av det bestående, på bekostnad av de möjligheter som finns. Nu krävs i stället ledarskap och en ny svensk reformiver. I slutändan hänger det på var och en av oss. Vad tänker du göra?
Stefan Fölster
Chefekonom på Svenskt Näringsliv