Det är kanske inte överväldigande - men ändå ett rejält trendbrott. Under decenniet fram till 2006 hände nämligen ingenting med kvinnors företagande. Det låg långtidsparkerat runt 100 000 företag.
Trendbrottet är glädjande därför att det i slutändan inte finns någon annan väg till jämställdhet i näringslivet. Den så omdiskuterade sammansättningen av styrelser är närmast betydelselös så länge män äger 80 procent av företagen. Styrelser är sällan mer än ett transportkompani för ägarna som har makten.
Kvinnors företagande ökar framför allt i branscher där offentliga verksamheter konkurrensutsätts. Det är ett kvitto på att de offentliga monopolen i välfärdssystemen har varit, och fortfarande är, en viktig orsak till kvinnors underrepresentation i svenskt företagande. Fyra av fem kommuner utför fortfarande mer än 90 procent av sina verksamheter i egen regi.
Kvinnors företagande har däremot inte ökat lika mycket i det övriga näringslivet. Det bekräftar farhågorna att många av åtgärderna för kvinnors företagande utöver konkurrensutsättning inte fungerat särskilt väl. Lika länge som näringsdepartementet och Nutek funnits har politiken gått ut på att inspirera kvinnor till eget företagande genom att visa upp kvinnliga förebilder och påverka kvinnors attityd.
Kvinnor är emellertid redan inspirerade. I en undersökning som Synovate utförde för Svenskt Näringslivs räkning sade hela 35 procent av kvinnorna att de inom de närmaste åren kan tänka sig att starta eget företag. De flesta hade också en affärsidé. Och de trodde att de som företagare skulle ha både ett mer stimulerande arbete och tjäna mer än som anställd.
Trots entusiasmen kommer mindre än en procent av kvinnorna faktiskt igång med sitt företag. Många möter helt enkelt en verklighet med onödiga hinder och krångel. Nästan sjuttio procent av kvinnorna anför för mycket arbete med byråkrati och regelverk som ett av de främsta hindren för att driva företag.
Det fanns en tid när unga män i ganska stora antal startade företag. Det var 1920- och 30-talen. Till följd av detta klarade Sverige 1930-talskrisen bättre än de flesta länder, och rentav bättre än 1990-talskrisen. Då grundlades Sveriges industriella bas - och den manliga maktdominansen i näringslivet. Då var det relativt lätt att driva företag. Det fanns få av de regleringar som i dag bromsar företagandet. Inte heller behövde företagare betala in skattepengar innan de själva hade fått betalt.
Så är inte fallet nu. Regeringen har inte lagt något större krut på att förbättra villkoren för företagandet. En del departement är flitiga regelförenklare, men särskilt finansdepartementet ökar snarare regelkrånglet än minskar det. Och så har männens och kvinnornas samlade företagande faktiskt minskat aningen sedan valet.
Nu när allt är bäddat för att kvinnor borde kunna erövra sin andel av företagandet och ägandet i näringslivet så kan det viktigaste jämställdhetskravet faktiskt vara att det ska vara lika förmånligt att starta och driva företag nu som det var när männen tog för sig under 1920- och 30-talen.
Stefan Fölster
Chefekonom på Svenskt Näringsliv