I 147 av USA:s 150 största städer tjänar unga, ensamstående, heltidsarbetande kvinnor nu mer än sina manliga motsvarigheter. Störst är skillnaden i Atlanta där unga kvinnor tjänar en femtedel mer männen. Utvecklingen speglas i amerikanska serier som Sex and the city, där välutbildade unga kvinnor ofta är mer framgångsrika än sina manliga vänner.
Kan det hända i Sverige också? En ny jämförelse som Svenskt Näringsliv just publicerat talar för att Sverige släpar efter något, men att trenden finns här också.
I själva verket tyder allt på att unga kvinnor går om männen i Stockholms län under de kommande åren. Och det gäller då för samtliga heltidsarbetande unga kvinnor, inte enbart de ensamstående som de amerikanska data är begränsade till.
Så sent som 1990 var gapet mellan unga mäns och kvinnors inkomster större i Stockholm än i övriga landet men har nu i stället blivit betydligt mer jämställt. Det beror bara marginellt på att kvinnors löner förbättras jämfört med männens för samma arbeten.
Viktigare är att kvinnor oftare utbildar sig. I USA är detta också mycket lönsamt. Den så kallade utbildningspremien, högre lön efter utbildning, är 15 gånger så hög för amerikanska kvinnor jämfört med svenska, enligt en studie från OECD. Orsaken är dels att individuell lönebildning har slagit igenom mindre i Sverige, dels att marginalskatterna är höga, och att löner i yrken i den offentliga sektorn är relativt låga i Sverige.
I just Stockholm har emellertid flera av dessa bromsar avvecklats mest. En studie från statens forskningsinstitut IFAU konstaterar att decentralisering av lönebildningen som ägt rum i landstingssektorn har inneburit en jämställdhetsvinst. I såväl Stockholms läns landsting, som i många kommuner i länet, har många privata arbetsgivare tillåtits konkurrera om såväl kunder som anställda. Ofta har de också tillämpat mer av individuell lönesättning och därmed möjlighet att göra en lönekarriär. Det är därför ingen slump att unga kvinnor går om männen först i Stockholm, där konkurrens inom välfärden har släppts fram mer än på andra håll i landet.
Politiken har ägnat mycket energi åt försöken att reglera fram en jämnare fördelning av föräldraledighet, kvinnopotter och kvotering. Verkligheten gör nu dessa initiativ obsoleta. I stället visas en av de effektivaste krafterna vara att snabbare tillåta fler arbetsgivare i välfärdssektorn även i andra delar av landet. Och att låta utbildning vara lönsam även efter skatt.
Glastaket spräcktes först i USA, med en hög utbildningspremie och konkurrens i välfärden, och sedan i Stockholm. Frågan är i vilken takt andra delar av Sverige överger ideologiska låsningar och satsar på det som bevisligen fungerar? Om ens alla vill.