Runt 1 500 stormar pågår ständigt runt jordklotet. Elva blixtar träffar marken varje sekund. En tornado äger rum var sjätte timme. En omfattande cyklon slår till vart fjärde dygn.
På jorden finns fem hundra vulkaner, varav en har utbrott i snitt varannan vecka. En och en halv miljon jordbävningar sker per år, varav en stor jordbävning var tionde dag. En tsunami korsar Stilla Havet var tredje månad. Åtskilliga översvämningar pågår hela tiden någonstans på jorden.
Antalet rapporterade naturkatastrofer har ökat kraftigt - från cirka 100 stycken år 1974 till 427 år 2006, enligt ett belgiskt forskningsinstitut som följer utvecklingen. Ökningen beror i huvudsak på att fler människor bor i utsatta områden och att media rapporterar om allt fler katastrofer.
Mer sällan berättas att allt färre människor dör i naturkatastrofer. Sedan 1900-talets första decennium har antalet dödsfall på grund av väder och naturfenomen minskat med 85 procent. Tar man dessutom hänsyn till befolkningsökningen har risken för en enskild person att dö i en naturkatastrof minskat med mer än 96 procent.
Människan har inte kunnat göra mycket för att förhindra naturkatastrofer. Men bättre skyddsvallar mot översvämning, jordbävningssäkra hus, bättre varningssystem, katastrofberedskap och sjukvård har mildrat konsekvenserna dramatiskt.
Något liknande syns också i kölvattnet av finanskrisen. Börskrascher och lågkonjunkturer är lika frekventa som alltid. Men centralbanker har blivit kunnigare och mer erfarna i hur man räddar ett banksystem.
Det är vemodigt, och ibland onödigt, när företag tvingas lägga ner under en lågkonjunktur. Men en sanning är också att ett antal företag faktiskt bör läggas ner under lågkonjunkturer. Det är i själva verket en förutsättning för att andra, mer produktiva, ska kunna växa i nästa konjunkturuppgång. Djupa lågkonjunkturer följs därför oftast av rejäla tillväxtperioder. Så blev det i Sverige efter 1990-talskrisen.
Arbetslöshet ökar lika mycket i dagens kriser som för 100 år sedan. Att få sparken är för många svenskar djupt ångestladdat. Rädslan har spätts på och utnyttjats av dem som i olika former marknadsför "trygghet". Sanningen är dock att nästan alla som sägs upp får ett nytt jobb relativt snart. Nästan hälften av de arbetstagare som sägs upp lyckas i själva verket hitta jobb med högre löner än de hade på det förlorade jobbat. Dessutom får de flesta en engångssumma i storleksordningen 30 000 kronor från omställningsförsäkringen eller ett annat komplement till a-kassan.
De som hittar ett nytt jobb, liksom den stora majoriteten som har sina jobb kvar genom lågkonjunkturen, kan se fram emot saftiga lyft i sin köpkraft nästa år. Summan av löneökningar, lägre räntor, jobbskatteavdrag och en kraftigt minskad inflation kan ge tusenlappar varje månad. För dem som planerar att köpa bostad eller bil finns ordentliga klipp att göra.
Framtiden kommer att bjuda rikligt på nya naturkatastrofer och ekonomiska kriser. De är spektakulära. Men de är allt mindre förtjänta av överdriven rädsla.
God Jul!
Stefan Fölster