Under valrörelsen, i regeringsförklaringen och under de månader som följt sedan dess har det varit tunnsått med idéer och förslag för framtiden. Man kan nästan få intryck av att de politiska blocken tycker att Sverige är färdigt. I alliansens valmanifest hävdades rentav att "Sverige inte har råd med experiment".
Men Sverige är inte färdigt. Det finns mycket kvar att göra.
Utbildningsresultaten i skolan fortsätter att sjunka. Sjukvården är många gånger ineffektiv och svårtillgänglig. Tågen går inte som de skall, bara för att nämna några exempel.
Utmaningarna kräver att innovativa grepp får en chans att visa vad de går för. Det är helt avgörande om Sverige vill ligga i framkant. Det numera hyllade jobbskatteavdraget uppfanns till exempel av några kluriga ekonomer och testades först i några städer på olika håll i världen, finansierad av privata stiftelser.
Samtidigt görs i Indien stora framsteg i kampen mot korruption med hjälp av nollrupiesedeln som en indisk läkare uppfann. Den räcker man över till någon som begär en muta, oftast med goda resultat.
Här är ett exempel på en liten samhällsinnovation som borde ha uppfunnits i Sverige. År 2008 arrangerade District of Columbia i USA pristävlingen "Apps for Democracy". Programmerare och mjukvarutillverkare fick i uppgift att koda applikationer som drog nytta och förenklade användbarheten av förvaltningens öppna data. Moroten var en liten prissumma på 35 000 dollar.
Efter bara en månad hade närmare 50 bidrag lämnats in i form av webbsidor, Facebook- och Iphone-applikationer. Tävlingen kostade 50 000 dollar, men enligt förvaltningen skulle en traditionell upphandling av applikationerna ha kostat närmare två miljoner dollar och tagit över ett år att genomföra.
Om dessa och andra kreativa samhällsinnovationer berättar jag och Fabian Wallen i boken "Kuwaharas dass - och andra lösningar på stora samhällsproblem", som utkommer i dagarna.
De flesta svenskar har någon rikt illustrerad tegelsten i bokhyllan som berättar vem som upptäckte radiovågorna eller dynamiten. Men få som vet vem som uppfann rondeller, friskolor, säljbara utsläppsrättigheter, eller för den delen demokrati.
I Sverige är vi ofta skeptiska till "politiska experiment" och utvärdera om de fungerar. Istället har vi en tradition av att experter och byråkrater utreder, skickar på remiss och räknar ut vad som "borde" vara den bästa lösningen.
Beslut måste inte vara definitiva. Man kan låta flera idéer visa vad de går för parallellt. Skapa frizoner där nya idéer lätt kan prövas. Tillåt en gräddfil genom regleringsbyråkratin för försöksverksamhet. Kräv utvärderingar och evidens. Sprid det som fungerar väl och lägg ner det som inte fungerar.
Det är inte farligt att pröva. Om vi vågar kan Sverige ligga i framkant i att utveckla smarta samhällen som klarar av våra utmaningar.
Stefan Fölster