Femtio år efter att drömmen om en inre marknad formulerades, kan EU äntligen få en fri rörlighet också för tjänster. Få direktiv har varit så mytomspunna som detta förslag. I flera länder utmålades tjänstedirektivet som ett ondskefullt hot mot det egna landets arbetare och sociala skydd. I Frankrike rasade länge debatten om "den polska rörmokaren" och han kom att bli ett viktigt - men helt felriktat - inslag i den franska folkomröstningsdebatten om EU:s konstitutionella fördrag i maj 2005.
Även i Sverige har tjänstedirektivet använts som slagträ i en stundtals populistisk och protektionistisk debatt. Den oro för arbetsrätten och social dumping som har uttryckts är dock ogrundad. Tjänstedirektivet berör inte arbetsrätten och det är det mottagande landets lagar som skall tillämpas vad gäller kollektivavtal. Det kommer att finnas inspektioner och kontroll och det finns inbyggd rätt i lagen att hänvisa till egna regler som skyddar miljö, säkerhet och hälsa.
Inom EU står tjänstesektorn för cirka 70 procent av EU:s samlade BNP, men endast 20 procent av tjänsteexporten. För svenska företag innebär tjänstedirektivet en enorm lättnad eftersom tusentals byråkratiska och administrativa hinder skall undanröjas för företag som vill etablera sig och expandera på den europeiska marknaden.
Det blir helt enkelt mindre krångligt att sälja sina tjänster i ett annat EU-land. Gemensamma kontaktpunkter som informerar om andra länders regelverk skall inrättas och varje medlemsland åläggs att gå igenom sitt regelverk och avlägsna alla diskriminerande hinder. Såväl små tjänsteföretag som stora som också säljer tjänster till exempel Scania, Volvo och Ikea, har ofta märkt av hur svårt det varit att etablera sig i ett annat land eftersom administrationen och regelverket är krångligt. Vissa länder kräver exempelvis att företag bevisar att det finns ett ekonomiskt behov och efterfrågan på deras produkter innan de kan etablera sig. I andra länder har språkkrav och medlemskap i olika skråorganisationer omöjliggjort konkurrens från utlandet.
Att hindren nu försvinner kommer att leda till ökad sysselsättning, högre tillväxt samt inte minst ett ökat utbud för konsumenterna. Det är ett exempel på hur EU de senaste åren medvetet försöker förenkla och undanröja hinder för medborgarna. Eftersom Sverige ligger i topp i EU vad gäller kunskapsintensiva tjänster har vi mycket att tjäna på direktivet.
Det är bra att det har varit en livlig diskussion och starka känslor kring tjänstedirektivet. Endast så skapar vi en alleuropeisk debatt som verkligen kan engagera människor. Tjänstedirektivet kommer att märkas i vår vardag och förenkla livet för företag och konsumenter. Det är EU när det är som bäst.
Cecilia Malmström, fp
EU-minister