En söt historia går så här: Baby isbjörn går till mamma isbjörn och frågar: "Mamma, är jag en riktig isbjörn?" Hon svarar: "Visst, käre son. Du är en riktig isbjörn." Baby isbjörn lommar då iväg till sin pappa: "Pappa, är jag en riktig isbjörn?" Han brummar: "Ja, baby isbjörn, du är en riktig isbjörn och du ska växa upp och bli stor och stark som jag". Baby isbjörn trampar på stället men vankar till slut iväg till sin gamla farfar och sätter sig bredvid honom (farfar isbjörn är jättestor) och frågar: "Farfar, är jag verkligen en riktig isbjörn?". Farfar tittar ner på honom med stora, kloka ögon och svarar: "Ja, men visst lille vän, du är en riktig isbjörn. Varför i all världen frågar du det?" "För jag fryser så mycket!"
För ett knappt år sedan besökte jag Svalbard. Där finns det isbjörnar. Jag köpte med mig en hem som är femton centimeter hög och tillverkad i Danmark av något kramgott material som går att tvätta i 30 grader och tumlas på låg värme. Isbjörnar är ett sådant där fascinerande vilt djur som vi älskar att ha som gosedjur eftersom de är så söta i litet, ofarligt format. Verklighetens exemplar är livsfarliga. Befolkningen på Svalbard äger i snitt fem handvapen var för att kunna mota oväntat besök i dörren.
Det finns cirka 25 000 isbjörnar i världen, varav 3 000 bor på Svalbard. Ungefär tre björnar skjuts varje år på Svalbard i självförsvar. Köttet bakteriekontrolleras och säljs till restaurangerna. Ett skinn per år skänks till den nationella tv-auktionen, och eventuellt extra skinn säljs till högstbjudande bland befolkningen.
Isbjörnar är således om inte vardagsmat så åtminstone festmat för Svalbardare. För många andra har björnarna dykt upp i medvetandet den senaste tiden, eftersom de används som illustration i den pågående klimatdebatten. I Al Gores film "En obekväm sanning" hävdas att det finns ny forskning som visar att isbjörnar drunknar efter att ha simmat långt och länge för att hitta till isarna.
Men Al Gore är ingen vetenskapsman, utan en framgångsrik expolitiker och skicklig kommunikatör som har lyckats få folk i västvärlden att sova oroligt i sina sängar om nätterna. Han gjorde förvisso inga större ansträngningar i frågorna under sin tid som vicepresident i Vita Huset, men alla kan komma på bättre tankar.
Och hans engagemang är inspirerande, även om hållfastheten i det han säger lämnar somligt att önska. Hans film har visat sig innehålla så graverande fel att brittisk domstol slagit fast att hans film inte får visas i engelska skolor utan att en förteckning över de olika faktauppgifter som är felaktiga medföljer.
Gores dramatiska bild av de värnlösa isbjörnarna stämmer till exempel inte. Den enda vetenskapliga studie som kunde läggas fram i domstolsprövningen var en som indikerade att fyra isbjörnar hade drunknat i en storm. Faktum är att det totala antalet isbjörnar de senaste 40 åren har fyrdubblats. Ett av skälen till det är att jakten på isbjörnar har begränsats, även om det fortfarande skjuts upp till 500 isbjörnar varje år. De enda populationer av isbjörnar som tycks minska av andra skäl är två stammar som befinner sig i områden som blivit kallare de senaste femtio åren.
Baby isbjörn fryser möjligen på sina håll, men han drunknar inte.