Tungviktaren Borg mot fjäderviktaren Waidelich

Tommy Waidelich främsta merit verkar vara att han blev riksdagsledamot samma år som Håkan Juholt.

Linköping2011-11-26 03:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

"It?s the economy, stupid" var Bill Clintons motto inför valet 1992. George Bush var storfavorit . Han hade avslutat kalla kriget och vunnit kriget i Persiska gulfen. Men den svaga ekonomin blev angreppspunkten som Clinton framgångsrikt kunde använda.

Sverige har Europas bästa finansminister - om man får tro den rankning som Financial Times presenterade i veckan. Anders Borg placerar sig före finansministrar från stora ekonomier som Tyskland och Storbritannien. Bottenplaceringen gick välförtjänt till Greklands Venizelos och näst sista plats till Italiens Tremonti.

Hyllningen av Anders Borg har skakat om Socialdemokraterna. Partiet har genom åren levererat en lång rad tuffa och dynamiska finansministrar. Wigforss, Sträng, Feldt och Persson för att bara nämna några.

Att Socialdemokraterna i maktställning hållit ordning på statskassan har varit en hörnsten i partiets anspråk på att vara statsbärande. Därför överraskade det när Håkan Juholt till ekonomiskpolitisk talesman utnämnde Tommy Waidelich, vars främsta merit verkar vara att han blev riksdagsledamot samma år som Juholt.

I Borg har Reinfeldt hittat den parhäst som gör att moderaterna kan utmana Socialdemokratins fundament - regeringsfähigheten. I Juholt har den borgerliga alliansen fått en ledare som inte ens inbitna S-partigängare längre litar på.

Waidelich förbigås med tystnad i det egna partiet, medan moderaterna brottas med dilemmat att Borg får så höga förtroendesiffror att man ogärna vill redovisa dem av rädsla för att han ska överglänsa partiledaren.

Till moderaterna strömmar nu S-väljare i ökande grad direkt, utan att först parkera hos mittenpartierna, medan Socialdemokraterna i DN/Synovates senaste mätning rasar till 25-procentsnivån.

Regeringen har med rätta kritiseras med rätta för idétorka och initiativlöshet. Men man kan konstatera att sunda statsfinanser räcker långt för att vinna förtroende. Sverige är ett öppet och internationellt orienterat land och den svenska ekonomin är starkt påverkad av den globala ekonomin. Ordning och reda på statens utgifter ger åtminstone lugn och trygghet på en front.

Länge har väljare varit beredda att splittra sina röster mellan kommunal- och riksdagsval. Man har kunnat lägga sin röst på ett kommunalråd som man litat på trots att han eller hon inte representerat det block man sympatiserat med. Denna pragmatisk sprider sig nu till rikspolitiken. Och det är också högst rimligt. I ett europeiskt perspektiv är Sverige jämförbart med en kommun eller en region.

En följd av eurokrisen är att Bryssel stärker greppet om medlemsländernas ekonomier. För några av de värsta syndarna tar EU-kommissionen rollen av ekonomisk förmyndare. Trots att Sverige inte är med i eurozonen kommer den svenska statsbudgeten att synas av kommissionen samtidigt som den läggs fram i riksdagen. Så för att hävda den nationella suveräniteten gäller det att det inte finns så mycket att slå ned på.

Därför är det svårbegripligt att Juholt lägger sin kraft på att kuska runt för att hålla flammande appeller för den krympande och grånande skaran av redan frälsta. "Det är ekonomin, dumbom", skulle Clinton ha suckat

CHARLOTTA FRIBORG

Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Läs mer om