Den 30 januari var en historisk dag. Det irakiska folket trotsadeterrorhot från islamistiska fundamentalister och deltog i det förstademokratiska valet i landets historia. Det blev en lyckad dag med högtvaldeltagande. Många irakier hade klätt upp sig och medierna visadebilder på familjer som gemensamt vandrade till vallokalerna för attfira denna högtidliga dag.
Hemma i Stockholm satt jag med min familj och torkade glädjetårar.Imponerad av irakiernas mod och rörd över att miljontals människor förförsta gången fick möjligheten att rösta om sin framtid. Även kurderfick rösta. En rättighet som över 30 miljoner kurder över hela världen,länge har väntat på. Valet var det första steget mot framtid fri frånterror och förföljelser.
Fundamentalistiska islamistiska grupper hade hotat att sprängaväljarna i luften om de vågade sig till valurnorna. Många utländskakommentatorer befarade ett blodbad. Och tyvärr fick några människorbetala med sina liv för att de valt att gå till vallokalerna. Menirakierna lät sig inte hotas till passivitet. Det höga valdeltagandetvar ett tecken på det hopp och den framtidstro irakierna känner justnu. USA som sedan störtandet av Saddam Hussein fått skarp kritik försin närvaro fick efter valet lovord för sin förmåga att organisera ochhantera valet. Ledare över hela världen hyllade irakiernas mod ochbeslutsamhet att skapa en demokrati.
Valet var det första steget mot en varaktig demokrati. För enfortsatt säker utveckling i rätt riktning krävs världssamfundets stödoch hjälp. USA har hittills dragit det tunga lasset och bevisat förkritikerna att de kan lägga en grund för en demokrati. Det är dags attSverige och EU nu gläds över den positiva utvecklingen i Irak och taransvar i arbetet som väntar. Det kommer att krävas kompetens att skrivalandets nya konstitution. Iraks infrastruktur, skolor, sjukhus, friamedier och en icke statligt kontrollerad marknad måste byggas upp frångrunden. Mycket arbete där landet behöver stöd i form av såvälkompetens som pengar.
Alla länder, framför allt de demokratiska, borde känna sigförpliktigade att erbjuda hjälp. Om Irak lyckas med att bygga upp endemokrati blir världen en säkrare plats för oss alla. Befolkningen iländerna runt omkring kommer att inspireras av irakiernas frihet ochregimerna kommer att få ett ökat tryck på sig att efterlysa fria val.
Sverige borde bli ett av de länder som aktiv deltar idemokratiseringsprocessen, inte bli ett av de länder som står vid sidanom och i värsta fall moraliserar över dem som deltar. Jag vill att minabarn ska kunna läsa i historieböckerna att vi svenskar tog vårt ansvaroch bidrog till att bygga ytterligare en demokrati.