SAN FRANCISCO. Efter den militära operation som slutade med att Usama bin Laden dödades har president Barack Obamas popularitet åkt upp elva procent i en mätning från CBS. Den vågen kan mycket väl ha lagt sig när USA går till val i november 2012.
Det minst önskvärda scenariot är en ny terrorvåg i vedergällningens tecken. Förutom att det vore en tragedi i sig själv skulle det sannolikt också påverka presidentvalet. Hårda tag i utrikespolitiken och inom nationell säkerhet är något Republikanerna gärna tar poäng på.
Men ser man till helhetsbilden kan kriget mot terrorismen komma att spela en undanskymd roll i valrörelsen 2012. De folkliga resningarna i arabvärlden denna vår har gjort att bilden av ett krig mellan civilisationer - den muslimska och den kristna - plötsligt känns omodern. Säkerhetsläget i Afghanistan och Irak har förbättrats något.
Man börjar kunna skönja ett slut på den epok som började 11 september 2001, även om man inte ska ta ut något i förskott.
Om Obama får ta åt sig äran av en sådan utveckling återstår att se.
Och om det skulle vara välförtjänt är tveksamt. Men önskvärt vore att USA på allvar riktar blicken mot hemmaplan i valrörelsen 2012.
Varken Demokrater eller Republikaner har övertygande, långsiktiga svar på hur man ska rädda en ekonomi som befinner sig på ett sluttande plan. Krismedvetenheten är inte tillräckligt stark i USA, som gång på gång har klarat sig ur kriser. Men rejäla och obekväma reformer behövs.
USA har trumfkort - en stark inre marknad, forskning i framkant, en rad världsledande företag och Silicon Valley som motor för IT-utvecklingen. Det skymmer allvarliga problem. Ökad produktivitet, även i dagens krisläge, döljer ineffektivitet inom vissa sektorer.
Byråkratin inom den statliga sektorn är mördande. Skattesystemets komplicerade regler är förlamande för både företag och privatpersoner.
Telekommarknaden fungerar dåligt med oligopol och höga priser för långsamma bredbandsuppkopplingar.
Många av världens främsta universitet ligger i USA - men grundskola och gymnasium står sig slätt i jämförelse med andra länder.
Kostnaderna för sjukvård är högst i världen och Obamas reformer har inte skapat någon lösning.
Infrastrukturen är på fallrepet och enorma investeringar krävs - men pengarna finns inte. Bensinskatten, som borde finansiera en utbyggnad av vägar och järnvägar, är lägre än i något jämförbart land, men ingen vågar höja den.
Strukturell arbetslöshet, med stora grupper utanför arbetsmarknaden, är ett lika stort problem som i Europa - men inget man tar på allvar i debatten.
USA saknar sjukdomsinsikt. I den bemärkelsen kan valet 2012 bli något av ett ödesval för landets framtid som världsledande ekonomi.
Niclas Ericsson
niclas@niclasericsson.se