Det har sagts många gånger att framtida krig kommer att handla om vatten och olja.
Om man som jag är född i Turkiet eller i ett annat land i Mellanöstern så vet man att det dessvärre stämmer. Utan vatten dör mänskligheten. Brist på vatten kan slå ut infrastruktur och få förödande konsekvenser för hälsan i ett land. Ett faktum vi genom bilder från främst Afrika har bekantats med.
Turkiet, Kina och Iran har förstått loppet och investerar och bygger dammar för att kunna kontrollera inte bara det egna vattenbehovet utan också grannländernas vattentillförsel. Syrien och Irak är direkt beroende av den turkiska statens vattenpolitik och bevakar dammbyggandet i de kringliggande länderna med stort intresse.
I Sverige förstår vi till viss del vad vattenbrist kan leda till för en nation, även om vi förmodligen inte själva kommer att drabbas än på många år. Sveriges geografiska läge är till stor del omgivet av vatten. Däremot är det uppenbart att oljans betydelse inte har landat i vårt svenska medvetande.
Alla transporter av människor och varor är möjliga tack vare oljan. Allt som vi ser runt omkring oss som är gjort av plast är tillverkat med hjälp av olja. Vi värmer villan med olja, kör bilen på olja och klämmer på tandkrämstuben som är tillverkad av olja.
Om Sverige skulle stå utan olja i en månad så skulle landet bokstavligen stanna. Flyg, tåg lastbilar med passagerare och gods skulle stanna upp. Varorna i affärerna skulle ta slut och våra hem vara iskalla om det var vinter. Vi klarar oss inte utan olja som det ser ut i dag. En krigsliknande tillstånd skulle råda om oljan plötslig tog slut.
Det mesta av oljan importerar vi från ryska oljeföretag. President Putin har ett ganska hårt grepp om Sverige via oljan.
Vi har på senare tid kunnat följa nyheterna om hur journalister och företagsledare behandlas av den ryska presidenten. Som det ser ut nu kommer importen av oljan från Ryssland inte att minska, snarare tvärt om.
Vad kommer det att betyda för Sveriges utrikespolitik? Vi har dessutom en utrikesminister som har väl etablerade relationer till det ryska Gazprom. Kommer Sverige att kunna föra en utrikespolitik som värnar om demokratiska principer som yttrandefrihet även mot Ryssland?
Troligtvis kommer den svenska utrikespolitiken vara högst försiktig gentemot grannlandet om vi inte ser över vår energiförsörjning och hittar alternativa sätt till energiförsörjning.
OPEC-krisen förde med sig den positiva effekten att västvärlden började forska, utveckla och leta efter alternativa energikällor. Sedan verkar det som att utvecklingen mot en mer alternativ energiförsörjning stannade av.
USA är ett land som fortfarande forskar och investerar enorma summor för att kunna minska sitt beroende av olja. Det största hotet mot Kina är inte den globala ekonomiska konkurrensen, utan oljeberoendet och föreoreningarna i det egna landet.
De flesta utrikespolitiska relationer mellan världsmakter som USA, Kina och Ryssland är kopplade till oljan. Alla spelare vet att allt från infrastruktur till försvar är beroende av oljan. Förhoppningsvis förstår våra politiker detta och tar initiativ till att öka resurserna till forskning och utveckling av alternativ energiförsörjning.
Det finns flera anledningar att i stor omfattning utveckla möjligheter till alternativ energiförsörjning. Förutom den politiska är vår planets hälsa den vikigaste. Konsumtionen av olja orsakar enorma föroreningar och vi vet att vi måste ändra kurs totalt om våra barn ska kunna leva i en hälsosam miljö.
Dilsa Demibag-Sten
Politisk krönikör