En god vän får med jämna mellanrum samtal från mig om hans jobb. Daniel, som han heter, verkar inte allt för besvärad med samtalen, som kan bli långa, och att jag gärna håller honom ansvarig för alla lagar som finns dokumenterade i vår lagbok. Numera verkar han ha försonats med sin roll som representant för vårt rättsväsende.
Min framfusighet beror till stor del på att han är en av få jurister i min omgivning som kan ta en moralfilosofisk debatt. Många av hans kollegor verkar se på lagarna som amoraliska. Antingen är något lagligt eller olagligt. Gråzoner är också moraliska tomrum. Våra politiker efterlyser en gemensam värdegrund för vårt samhälle. Vad som ska hålla ihop Sverige är en fråga som allt fler ställer. Sverige är en frihetlig demokrati. I vårt land finns det plats för olika religioner, politiska idéer och val av livsstilar.
Många svenskar har rötter i andra länder och talar andra språk än svenska och engelska. Den pluralism som idag präglar Sverige är dynamisk och det är min övertygelse att det kommer att leda till än mer ekonomisk, kulturell och intellektuell utveckling. Men det tillkommer också en del utmaningar. Vad ska alla dessa människor med olika sammansättningar av preferenser och identiteter enas runt? När alla friheter utgår från individens suveränitet förlorar kollektiv som religion och kultur rättigheter. Allt det här är väl dokumenterat i den svenska lagstiftningen och det är just det här som Daniel pedagogiskt förklarar.
Med lite praktisk filosofi i grunden skulle alla kunna förstå detta och då inse att vår minsta gemensamma moral och värdegrund finns formulerad i våra grundlagar. Kanske är det så att det är det våra politiker ska lite mer ska ägna sig åt: att lägga större tonvikt på det som skapade den fria och liberala världen. Nämligen de universella fri- och rättigheterna. Vi behöver med andra ord inte skapa en ny värdegrund, den finns redan. Men det verkar som att vi har tappat fokus från det som har möjliggjort vårt pluralistiska samhälle.
Det är nu som Daniel kommer in i bilden. Det är ju synd att gömma undan en sådan påläst och bra pedagog. För att höja nivån på debatten om vår gemensamma värdegrund, och som Folkpartiet i tid och otid efterfrågar, borde vi skicka vår politiska och opinionsbildande elit på kurs med min gode vän Daniel. Några som verkar vara i akut behov av samma kurs är det kultursverige som allt för lätt relativiserar bort friheterna.
Då kanske vi skulle kunna lämna metadebatten och ägna oss åt att upprätthålla den principiella värdegrund som redan finns. Juridik är byggställningarna i alla samhällsbyggen. Nästa steg är att informera Daniel om denna krönika och detta djärva förslag. Något säger mig att han tycker att det räcker med mig i luren med frågor om det mesta basala inom juridiken