Först de senaste fem åren har hotbilden kring växthuseffekten klarnat.
Redan har en uppsjö av nya tekniska lösningar drivits fram, hjälpt av höga oljepriser och utsläppsskatter. Den erkände miljökämpen Amory Lovins vid Rocky Mountain Institute driver en stenhård kampanj för att slopa USA:s oljeberoende. Han hävdar nu att det mesta är redan på väg att hända av rent affärsmässiga skäl.
Alla stora biltillverkare har konceptbilar, delvis av kompositmaterial som väger mindre och drivs av en bränslecell. Enligt Lovins kommer införandet av dessa bilar så småningom att spara lika mycket olja som OPEC i dag exporterar.
I bilbranschen börjar allt fler att hålla med. En är GM:s chef Rick Wagoner som hävdar att vätgasbilen bara är några år från marknaden.
Det sker stora genombrott för användning av solenergi för produktion av antingen vätgas eller el. En del anläggningar baserad på parabolspeglar finns redan i storskalig drift i USA:s Mohaveöknen.
De datorstyrda speglarna koncentrerar solljuset och värmer en syntetolja till mer än 400 grader Celsius. Oljan leds till en värmeväxlare som ger ånga med högt tryck som sedan driver konventionella (svenskbyggda) turbiner och generatorer för att alstra elektricitet. Fler sådana anläggningar är på väg att byggas.
Samtidigt har teknologin för solcellsfilm gjort stora genombrott.
Världens näst största tillverkare av solceller, tyska Q-Cells, investerar till exempel en halv miljard kronor för att starta industriell produktion av Uppsalaföretaget Solibro AB:s solceller. Tekniken med sollcellsfilm har utvecklats av fyra forskare på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet och monteras på vanligt fönsterglas.
Konstgjord fotosyntes är lite mer avlägsen, men även där har det nyligen skett viktiga genombrott.
I Sverige finns lovande teknikföretag som med vindkraft eller solenergi kan producera vätgas direkt i stället för att ta omvägen över elproduktion.
En bråkdel av en procent av Saharas yta skulle räcka för att med de nya solcellerna producera all vätgas och el som Europa behöver. Lägligt så har ABB också färdigutvecklat en underjords kabel för högspänning som skulle kunna transportera el från Sahara till Europa med lite överföringsförluster.
Framtiden hänger dock inte på att just vätgaskedjan fungerar så bra som tänkt.
Utvecklingen av litiumbatterier till eldrivna bilar är lika lovande. El producerad i varmare länder kan i så fall transporteras hela vägen till Sverige och användas för drift av bilar.
Det mest sannolika är därför att teknikfloran i labben ger upphov till en snabbare minskning av växthusgaserna än vad de flesta förutspått.
Att stora miljöproblem kan lösas när det brinner till är inte något nytt.
I början på 1970-talet framstod kväveoxider som ett ödesdigert problem. När katalysatorn var utvecklad och kunde införas i stor skala så sjönk utsläppen dramatiskt.
Det betyder inte att växthusproblemet löses av sig själv.
De åtgärder som redan tagits är dock på väg att ge rejäla resultat.
Stefan Fölster
Chefsekonom på Svenskt Näringsliv