Dra ner på värmen hemma i huset. Sluta att köpa mineralvatten på flaska. Drick kranvatten. Panta burkar och lämna alla flaskor till glasåtervinningen. Duscha kortare tid och använd mer ljummet vatten. Åk kollektivt och använda energisparande glödlampor hemma. Skicka julkort via e-post istället för pappersbrev. Köp närodlade grönsaker istället för de som skeppats över halva världen. Ja, listan kan göras lång över livsstilsmiljöaktivismen som fyller alltifrån glassiga modemagasin till riksdagsmotioner och akademiska rapporter. Den är viktig. Den bör uppmuntras. Den gör skillnad i våra livsmönster. Men våra matvanors klimatpåverkan borde också komma fram mer i diskussionen.
Jag fick jag ofta under min skoltid som liberal höra av ungkommunister att mina vegetariska matval var ett borgerligt livsstilsprojekt. Om en enskild person åt kött, köpte kapitalistläsk eller köpte sina kläder från barnfabrik i Kina var ju inte själva huvudsaken för dem. Det var bara strukturerna som skulle ändras och företagen som var de dumma bovarna i världen och individen var ju bara en liten passiv bricka i detta spel och intet ansvar skulle utkrävas av honom eller henne. Detta trots att såväl strukturer, kapitalismen som enskilda företags verksamhet bygger på individens livsmönster. Se dig själv i spegeln. Du är marknaden.
På motsatt sätt glöms i miljödebatten ofta vikten av individens eget ansvar för sina egna handlingar. Detta framträder mest tydligt i avsaknaden av att lyfta den enskilda människans ansvar i sin köttkonsumtion. Vi prisar gärna hur konsumenterna med sin etiska kapitalism gav oss miljövänligt toapapper och kaffefilter, men ignorerar samtidigt alltför ofta att det vi stoppar i munnen också har stora klimatkonsekvenser.
Köttkonsumtionen är i dag globalt en av de största miljöbovarna. Enligt Förenta Nationernas jordbruksorgan FAO står kött- och animalieproduktionen för 18 procent av växthusgasutsläppen, för 9 procent av människopåverkade koldioxidutsläpp, 35 procent av metanutsläpp och för hela 65 procent av utsläppen av kväveoxid. Enligt Naturvårdsverket går det åt mellan 10 och 20 gånger mer energi att producera kött än motsvarande andel vegetarisk mat. Uppemot 70 procent av den yta som används för lantbruket går åt till att föda lantbruksdjuren. Subventionerna till EU:s köttproduktion inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ger näringen över 30 miljarder per år. Jämför detta med att jordklotets samlade transporter står för 14 procent av växthusgasutsläppen. Vi pratar om bilismen och flygets roll, men missar biffen. Vegetarisk mat är bra för vårt klimat.
Birgitta Ohlsson,
EU-minister (FP)