Att vara kristen i Irak är farligt. Fanatiska muslimer försöker driva bort alla "otrogna" ur landet och drar sig inte för extrema våldsdåd.
Men att vara muslim är också farligt - om man råkar tillhöra fel riktning inom denna religion. Shiitiska extremister angriper sunnimuslimer och sunnimuslimer mördar och lemlästar shiitiska trosbekännare.
Denna mordiska extremism är naturligtvis inte liktydig med islamsk tro, men inte heller kan man förneka sambandet mellan religion och terror.
I Europa är vi i stort sett förskonade från denna religiösa terror. I hela västvärlden satsas enorma resurser på att förebygga och avslöja terrorplaner. Men terroristdåden är så få att de varje gång har en enorm chockverkan.
Muslimer tycks ha märkvärdigt svårt att bli upprörda över den terror som drabbar deras egna trosfränder eller medborgare i deras länder med en annan tro. Det verkar finnas någon sorts underförstådd beundran för dem som dragit de mest extrema slutsatserna av sin religiösa tro också bland dem som aldrig skulle själva skulle kunna lockas att ansluta sig till denna fanatiska trosutövning.
Den muslimska terrorn i västvärlden är en mycket liten del av problemet med denna fanatism. Våra samhällen har bara i liten utsträckning förändrats av detta hot. I den muslimska världen däremot sliter fanatikerna bokstavligen sina samhällen i småbitar.
På många håll har de styrande svarat med åtgärder som gått de islamistiska kraven till mötes. Man inför lagar som är direkt kopierade på de bestämmelser profeten Muhammed utfärdade för 1400 år sedan.
Redan på 1980-talet fick jag i min hand en officiell broschyr från den pakistanska regeringen som i detalj beskrev hur spöstraff skulle utföras för olika slags brott. Det är grymma lagar som gäller för 200 miljoner människor där. Och ändå är islamisterna inte nöjda.
I Saudiarabien gäller dessa uråldriga lagar fullt ut. Där hugger man händerna av tjuvar och halshugger grövre brottslingar. Kvinnor ska i princip inte vara synliga utanför hemmet.
I Iran nöjer man sig inte med att hänga grova brottslingar. Det islamistiskt styrda landet har världsrekord i genomförda dödsstraff. För vissa gärningar som vi inte ens ser som straffbara är straffet stening till döds. En kvinna som varit otrogen sin man grävs ner i marken så att endast huvudet syns. Och sedan får åskådarna kasta sten mot henne. Ty så, tror man, bestämde profeten.
Det är ur denna grogrund som terrorismen växt fram. Att döda för trons skull ses inte som någonting extremt utan som statens plikt. Och de som ser de styrande som alltför svaga i tron tar sedan lagen i egna händer.
Sådan ser verkligheten ut i en alltför stor del av världen. Är ett sådant styre en del av islam eller en avart av tron?
Ernst.klein@telia.com