Just nu pågår en av världens största humanitära insatser för att hjälpa Haiti. Dödstalen räknas nu i tiotusental men befaras vara långt fler. Samtidigt är miljoner andra skadade eller drabbade. Vi drar oss till minnes tsunamikatastrofen 2004. Då fanns också en stor vilja att hjälpa men det fanns tyvärr också brister i samordningen. Världen tog dock lärdom från den insatsen.
Det är för tidigt att utvärdera insatserna på Haiti men det finns idag en helt annan planering av förberedelserna. Inte minst FN har en central roll och så långt vi kan se tycks dessa förberedelser också ge resultat. Situationen på Haiti är mycket besvärlig och ansträngd, men det pågår nu en omfattande och samordnad internationell räddnings- och hjälpinsats kanske utan motstycke under senare år.
Sverige är världens sjätte största humanitära givare och har genom omfattande årliga kärnstöd till alla de viktigaste humanitära aktörerna i allra högsta grad bidragit till att bygga upp den internationella responskapacitet som omedelbart har kunnat påbörja hjälparbetet på Haiti. Allt eftersom förfrågningar kommer, svarar Sverige också mycket snabbt upp på dessa. Just nu anslås ytterligare 100 miljoner för olika humanitära insatser och svensk personal, utrustning och resurser skickas nu in i området.
I ett längre perspektiv måste det internationella samfundet också ha beredskap att bistå Haiti för dess framtid. Det behövs en uthållighet i det internationella biståndsarbetet. Vi ser att denna tragiska händelse på nytt visar allmänhetens vilja att öppna sina egna plånböcker och skänka pengar. Nyligen kom också Sidas årliga attitydundersökning som visar att den svenska viljan att hjälpa är fortsatt hög trots nedgången i ekonomin. Åtta av tio svenskar är beredda att själva skänka pengar.
Detta förpliktigar också för alla oss som arbetar med bistånd på olika sätt. Trots att regeringen under tre års tid har gjort omfattande förändringar för att skapa förutsättningar för det svenska biståndet att göra nytta, har vi ofullständig kunskap om i vilken omfattning det faktiskt gör det. Hjälpen till Haiti kommer förhoppningsvis vara betydligt lättare att se positiva effekter av. Men det mer traditionella och långsiktiga arbetet som sker för att möta fattigdom på många andra platser är betydligt svårare att se utfallet ifrån.
Det förs nu en nyttig diskussion om biståndets resultat, där även många personer och organisationer som till vardags inte sysslar med bistånd engagerar sig. Detta engagemang förstärks säkert än mer nu efter katastrofen i Haiti. Vi är alla delaktiga i insatserna, antingen via skattsedeln men många dessutom också på frivillig basis. Engagemanget behövs. Kanske mer än någonsin.