Svårberäknad men trivsam helg i gult

Jag tänker ofta i färger. Måndagen är rosa, tisdagen blå, midsommar grön och så vidare. Påsken är föga förvånande gul. Och lite skimrande. Jag menar inte ett ljuvt lyckoglitter, även om just den helgen av många anledningar kanske borde vara en tid för eftertanke och tacksamhet, nej, snarare handlar det om något slags tillfredsställande lugn, med lite guldkant.

Foto:

MED ANNAS ORD.2015-04-04 08:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Min påsk känns ofta kravlös. Kanske ett par dagar extra ledigt och vår i antågande. För mig, som är en inbiten vinter- och ruskväderälskare, är inte soligt väder per automatik detsamma som soligt humör. Jag får fler fjärilar i magen av en bitande höststorm i november, men sanningen är att omgivningen sällan håller med i det resonemanget. Och nöjda medmänniskor runt omkring gör tillvaron gladare. Gulare.

Koltrasten, nyvakna myror, snödroppar. Kanske till och med ett litet sprött, ljusgrönt musöra på någon björkgren i en varm glänta någonstans. Allt gör sitt till.

Det känns hoppfullt.

Förra året skaffade jag två decimeterhöga, mycket ulliga och söta kycklingar. De stod i köksfönstret, gula och fina. I år kom jag ihåg dem av en ren slump. I torsdags, när påsken egentligen var i full gång, fick jag fatt i dem i en kartong i källaren och ställde dem på plats i köket.

Sent va? Ett lika avslappnat beteende till jul hade gett mig magsår. Att glömma en tomte eller en adventsljusstake vore en mindre katastrof i min värld. Eller att missa en enda liten brunkålsskål eller sillbit på julbordet. Men till påsk -– ja, då kokar jag ett par ägg till familjen och killar lite med en gul fjäder på barnen tills de ligger i en skrattande hög. Det räcker för att välkomna en av våra historiskt sett viktigaste högtider. Det kallar jag kravlöst och skönt.

Att räkna ut när vi kan luta oss tillbaka och omslutas av det gulskimrande lugnet varje år är en matematisk räkneuppgift på avancerad nivå. Det sker någon gång mellan 22 mars och 25 april. Så mycket är klart.

Jag har lärt mig att 21 mars används som utgångspunkt i beräkningen. Det beror på att vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i. Påskdagen infaller då den första söndagen efter den ecklesiastiska fullmånen, som i sin tur infaller på eller efter den 21 mars. En ecklesiastisk fullmåne beräknas med hjälp av tabeller. Det är alltså inte den astronomiska månen.

Krångligt. Färdiguträknat är i alla fall att nästa års påskdag är 27 mars, och året därpå 16 april.

Jag ber att få önska en riktig glad, rofylld och gulskimrande påsk!

Topp 3

1 Narcisser. Lite jul och lite påsk på samma gång.

2 En välgjord skattkarta. Påskägg på spel.

3 Lugn och ro. Ett par skumharar och en bra bok...

Läs mer om