Jan Hagblom skriver till Språkspalten med några reflektioner kring ordparen både–och respektive dels–dels. Han tycker sig ha noterat en glidning i hur de används. "Både" kombineras numera oftare med "men", skriver han. Jag vet inte om det har blivit vanligare, men det är ju felaktigt. Ett "både" kräver ett efterföljande "och".
Vad det gäller "dels" finns det lite mer att fundera på. Men att låta "dels" följas av "men" är precis som Hagblom menar inte att rekommendera. Har man skrivit ett första dels så ska man också skriva ett andra (och eventuellt ett tredje). Detta av praktiska skäl – många läsare förväntar sig helt enkelt ett andra dels och blir störda i läsningen om det inte dyker upp.
Ett annat snarlikt fall handlar om varken–eller respektive vare sig. Traditionellt är det förstnämnda ett i sig nekande uttryck och ska således inte kombineras med en ytterligare negation. Vilket däremot vare sig ska. Alltså: Han äter varken bullar eller kakor. Alternativt: Han äter inte vare sig bullar eller kakor.
De gamla reglerna är dock i upplösning. Språkvårdande instanser verkar ge grönt ljus för i stort sett samtliga varianter, enligt resonemanget att regeln vanligtvis inte är nödvändig för tydlighetens skull och att den skapar osäkerhet snarare än trygghet hos många. "Varken" kan alltså skrivas med "inte", "vare sig" utan – innebörden blir densamma.
Jan Hagblom funderar också på vad som ligger bakom språkliga förändringar av den här typen. En viktig aspekt är ofta just huruvida en regel faktiskt fyller en funktion. Om inte, är den i farozonen.