Tidigare i veckan hölls det partiledardebatt i riksdagen. Centerpartiets Annie Lööf fick frågan om vilken invandringspolitik som gäller om Moderaterna och Centerpartiet skulle hamna i samma regering efter valet?
"Det blir en kompromiss. Det är så vi gör i politiken", svarade Annie Lööf. Så är det. Partiledardebatten illustrerade tämligen väl att kompromissmöjligheterna är mycket stora i svensk politik.
De flesta av partierna skulle utan något vidare mankemang kunna regera ihop om det skulle krävas. Vilket det ju för dagen tyvärr inte gör. Minoritet är som bekant det nya majoritet i dagens riksdag.
I en mer sund parlamentarisk demokrati har däremot partierna uppdraget att skapa riktiga majoritetsblock där den existerande och grundläggande samsynen i tunga frågor får styra genom kompromisser i ett antal detaljer. Låt oss hoppas att riksdagen efter nästa val återinträder i sundare vanor.
Kompromissunderlaget är som sagt gott. Det finns anledning att hysa en viss optimism om det svenska folkstyret
Vänsterpartiet skulle nog mäla ut sig från varje riktig regeringsbildning. I partiledaren Jonas Sjöstedts värld är det till exempel ett stort samhällsproblem att antalet miljardärer ökar i Sverige. Med darr på rösten förklarade Sjöstedt att den ekonomiska politiken – som Sjöstedt lustigt nog står bakom som regeringspartner – är misslyckad därför att det numera bor 178 miljardärer i vårt land. Som om det vore ett tecken på framgång för Sverige om miljardärerna blev färre? Ja herre min skapare; med en sådan plakatpolitik i bagaget är det nog nästintill omöjligt att fungera i en riktig regering.
Jimmie Åkesson har nog också ganska lång väg att gå innan hans Sverigedemokrater eventuellt kan bänka sig i Rosenbad. I partiledardebatten slog han fast att han betraktade sig och sitt parti som en del av 2016 års "folkresning mot det vänsterliberala etablissemang" som enligt Åkesson styrt Sverige och världen alldeles för länge. Ska han in och regera så är det emellertid så att det kommer att krävas samarbete med några av de där slemma vänsterliberalerna. Så hänger det ihop.
Statsminister Stefan Löfven var på hugget. Hans viktigaste budskap var att han är på deras sida som "känner oro" för de kriminella gängens härjningar. Från talarstolen utlovade han "fyrdubblade" straff för den som går runt på stan med en handgranat eller ett automatvapen.
De kriminella ska "bort från våra gator och in på våra fängelser", sa Löfven. Rätt så.
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se