Frihandel kräver sina förkämpar i form av diplomater, förhandlare och politiker. Det viner så gott som alltid småsnålt runt frihandelsförhandlingar. Vilket vi känner av i dag när EU:s frihandelsavtal CETA med Kanada och TTIP med USA är i sina respektive slutfaser. CETA kommer sannolikt att formellt godkännas under oktober månad i år. TTIP går å sin sida in på upploppssträckan med USA: s nuvarande president Barack Obama. Avtalet kommer sannolikt inte att bli klart förrän om några år.
Bakslagen har duggat tätt i frihandelsförhandlingarna. Presidentvalet i USA har denna gång två kandidater som tävlar om att vara mest frihandelsnegativa. Republikanernas märkliga kandidat Donald Trump har anslutit sig till Demokraternas mer traditionella frihandelsmotstånd som uppvisas i så gott som varje presidentval. Att Trump och Demokraternas Hillary Clinton gör som de gör ska inte uppfattas som att USA kommer att bli ett slutet land efter valet; hur valet än slutar. I vart fall gäller detta omdöme för Demokraterna. Partiet har fackliga kärntrupper som dels i så gott som varje presidentval förväntar sig en kandidat som talar för att jobben i USA ska skyddas från utländsk konkurrens och som dels vet att riktigt så kommer det inte att bli efter valet. Donald Trump är mer svårtydd eftersom han saknar erfarenhet och eftersom han tycks vara fixerad vid slutenhet och gränser.
Under senare tid har dessutom såväl den franska socialistregeringen som de tyska Socialdemokraterna – som samregerar tillsammans med Angela Merkel – ägnat sig åt hårda utfall och utspel mot de pågående frihandelsförhandlingarna. I utspelen har frihandeln i sedvanlig stil anklagats för att hota de egna medborgarnas jobb och löner och för att utmana ländernas möjlighet att beskatta och reglera och att bedriva offentlig verksamhet i egen regi.
Populismattackerna från stora länder och partier i Europa har dock stillat sig. Det är nu mest extremvänster/höger som förenas i frihandelsavsky. I Sverige står frihandeln högt i kurs inom både S och LO. Och tacka tusan för det med vårt välstånd och vår exportindustri. Ett litet orosmoln är att fackförbundet Kommunal nyligen har krävt stopp för båda frihandelsavtalen. Häpnadsväckande minst sagt.