Prideveckan pågår. Idag går Prideparaden genom Stockholm. Veckan är en mäktig och i utkanterna ännu lätt provocerande manifestation för de flesta tänkbara livsstilars och kärleksrelationers rätt att finnas till. Prideveckan har även snabbt utvecklats till en officiell institution i vars miljöer en stor mängd andra officiella institutioner – politiska partier, mediehusen, näringslivet, statliga myndigheter och kyrkor – gärna rör sig.
Till årets Pridevecka sluter även Försvarsmakten upp. Vilken Försvarsmakten säkerligen gjort även tidigare säsonger. Till årets evenemang har Försvarsmakten hur som helst kreerat ett slags programförklaring i ord och bild som förtjänar att uppmärksammas.
En bild på två marschkängor med regnbågsmönstrade skosnören matchas mot texten:
”Vi är beredda att gå hur långt som helst. Din rätt att leva hur du vill, som den du vill och med vem du vill – är vår uppgift att försvara.”
Ursnyggt. Häftigt. Bra. Och tankeväckande. Det är faktiskt just den liberala demokratin och friheten från påtvingade religiösa och ideologiska vanföreställningar som behöver och som ska försvaras. Ytterst har vi ett militärt försvar för att om så behövs ta till vapen för att freda och säkra vårt samhälle. Innan Mausergevären osäkras och JAS-planen bestyckas för strid så är vi dock långt fler som behöver dra på oss stadiga arbetsskor och kängor för att i det civila samhället stå upp för friheten, förnuftet och för fantasins roll som enda gränssättare för vad som är möjligt i livet.
Möjligtvis har militärerna dragit sin försvarslusta lite väl långt. Som enskild kan och bör man inte alltid kunna räkna med det allmännas försvar för sin livsstil alldeles oavsett hur, som och med vem som helst som man lever sitt liv. Men det är en anmärkning i marginalen.
I det stora hela bör vi civilister i politik, förvaltning och organisationsliv därför kroka arm med Försvarsmakten och med Prideveckan och ta strid för grundläggande samhällsvärderingar i vår liberala demokrati. Vi ska inte vika ner oss för stenålders hederskulturer, för religiöst förtryck eller för klanstyren av allehanda slag.
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se