Fördelningspolitiken är omfattande i Sverige. Fördelningspolitik är också ett mycket grannlaga uppdrag. De stora grupper av skötsamma och arbetande skattebetalare som finansierar välfärdsstaten behöver känna sig trygga med att de som har hand om staten fördelar deras pengar på ett rimligt och även för dem gynnsamt sätt. För det mesta är det relativt harmoniskt mellan finansiärerna och de statliga kassaförvaltarna. Men det gäller att fördelningspolitikens vänner är på tå. Den kollektiva välfärdsstatens moraliska värderingar kan inte avvika för mycket från finansiärernas. Sprider sig bilden av att en växande del av löntagarnas pengar fördelas till bidragsfuskare och/eller används för defensiv utanförskapsfinansiering så kan opinionen svänga ganska snabbt.
Fördelningspolitik är ett klassiskt stridsfält mellan ”kassa och konto.” I den rådande kassamodellen samlas i stort sett alla skatter och avgifter – utom sparande för premiepension och tjänstepension – in till en stor kassa utan några personliga band. I kontomodellen finns mer av raka rör mellan individuellt beteende och individuell nytta.
Nationalekonomerna Stefan Fölster och Robert Gidehag utkom nyligen med en rapport på Timbro om en mer kontobaserad välfärd; a-kassan skulle till exempel omvandlas till personliga konton där mängden arbete och arbetslöshet mer direkt påverkar ersättningarna än vad de gör idag.
Maria Ludvigsson på Svenskans ledarsida nosade (28 maj) upp de mer klassiskt ideologiska trådarna i Fölsters och Gidehags rapport. Hon drog bland annat ut linjerna till 1997 då Moderaterna presenterade den tämligen radikala idépolitiska skriften "Land för hoppfulla” där det talades om den ”stora statens menliga inverkan i stort och om konsekvenserna med den kostsamma, svällande offentliga sektorn."
Diskussionen om a-kassa eller a-konto är inte enbart en fråga om olika tekniska val för att få välfärdsstaten att fungera bättre. I grunden är detta istället ännu en akt i en ideologisk konflikt om fördelningspolitikens omfattning i välfärdsstaten. Samtiden bjuder på många utmaningar. ”Magdalena i kassan” behöver ha god ordning såväl på argumenten som på pengarna och moralen.