Etiopiskt töväder bakom Marus frigivning

Med Fikru Marus öde som fond kommer Peter Alestig Blomqvist till Linköping för att tala om omvälvande förändringar i Etiopien.

Den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru satt fängslad i fem år i Etiopien. Peter Alestig har skrivit "Fem år av fångenskap" om Marus kamp för att bli fri.

Den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru satt fängslad i fem år i Etiopien. Peter Alestig har skrivit "Fem år av fångenskap" om Marus kamp för att bli fri.

Foto: Jan-Åke Eriksson

Kultur2019-11-12 20:30

I maj 2013 fängslades den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Han anklagades för att ha mutat landets tullminister och på så sätt fått denne att lägga ned ett åtal för smuggling av begagnad sjukhusutrustning till Etiopiens första hjärtklinik – som Maru startat. 

Mot sitt nekande dömdes Maru till fyra års fängelse. Åtalet ogiltigförklarades senare men Fikru Maru frigavs inte. I stället åtalades han för terrorbrott och anklagades för att ligga bakom en brand på fängelset – trots att han när branden utbröt inte själv var på plats utan vårdades på sjukhus.

Under en reportageresa i Etiopien började den svenske journalisten Peter Alestig intressera sig för Fikru Marus öde.

– Ju mer jag grävde desto tydligare blev det att Fikru Maru användes i ett maktspel som uppstått när premiärminister Meles (Zelawi, vår anm) hade dött 2012, säger Alestig.

I fem år, stundtals under svåra umbäranden, kämpade Fikru Maru för att bli fri. I maj förra året släpptes han sedan årets fredpristagare Abiy Ahmed tillträtt som premiärminister i Etiopien och inte bara fått till ett fredsavtal med ärkefienden Eritrea utan också börjat frige politiska fångar.

Fikru Marus historia ligger till grund för boken "Fem år av fångenskap", skriven av Peter Alestig som på torsdag kommer till Linköping som en av talarna under Mänskliga rättigheter-dagarna.

Vad tänker du prata om?

– Om den förändring som Etiopien genomgått utifrån perspektivet Fikru Maru. Hans historia är så intimt sammankopplad med tre regimskiften. Först när kejsaren (Haile Selassie, vår anm.) störtades, Fikru hamnade på dödslista och tvingades fly. Sedan maktstriden som triggades när Meles dog och gjorde att han kastades i fängelse och sedan när Abiy tillträdde och hela den omvälvning av samhället som följde och gjorde att han släpptes fri. Utifrån det perspektivet tänkte jag också prata om den otroligt spännande utveckling som sker, och har skett, i Etiopien och grannländerna på Afrikas horn sedan Abiy tillträdde.

Hade Fikru Maru blivit frigiven om inte Abiy Ahmed blivit premiärminister?

– Ja, men kanske inte lika snabbt. Fikru har absolut Abiy Ahmed att tacka för sin frihet. Men kanske ännu mer det etiopiska folket som gav sig ut på gatorna och vågade protestera mot en regim som förtryckt dem i decennier under olika ledare.

Samtidigt hör vi om upplopp och oroligheter. Vad säger du om situationen i Etiopien i dag?

– Jag tror det har varit svårare än Abiy Ahmed tänkt sig. Det är som någon beskrivit det att när man tar bort förtrycket öppnar man locket för alla de konflikter som legat och grott och gör att de kommer upp till ytan. Så jag är fortfarande jäkligt orolig för utvecklingen i Etiopien. Samtidigt har ju en stor förändring inträffat och jag tror att fredspriset kan spela en stor roll där. Det ger Abiy mandat att genomföra sin reformagenda men sätter också press på honom för han vet att han har världens ögon på sig.

Ordfront, som ger ut Alestigs bok, är med och arrangerar MR-dagarna. Ytterligare en av förlagets författare kommer till Linköping på lördag för att berätta om sin bok. Även den utspelar sig i Afrika.

Staffan Lindberg, utrikesjournalist på Aftonbladet, vill i boken "Mordet på Zaida Catalán" om den svenska juristen, FN-experten och MP-politikern som dödades i Kongo-Kinshasa 2017 "belysa hennes exceptionella gärning som för många är helt okänd".

Den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru kämpade fem år för att bli frisläppt ur etiopiskt fängelse.
Den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru kämpade fem år för att bli frisläppt ur etiopiskt fängelse.
MR-dagarna

Mänskliga Rättighetsdagarna (MR) har arrangerats sedan år 2000 och är "en mötesplats för praktiker, forskare, myndigheter och ideellt engagerade som arbetar med eller vill lära sig mer om mänskliga rättigheter".

Årets MR-dagar genomförs i Konsert & Kongress i Linköping 14–16 november.

Syftet är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter. Årets tema är "rätten till hälsa".

Konferensen är ett samarbetsprojekt mellan elva organisationer, föreningar, studieförbund, universitet och Svenska kyrkan.

Karta: Linköping Konsert & Kongress
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!