Operagruppen Figaro har sedan starten 1980 återvänt till Mozart många gånger. Det är fjärde gången det Linköpingsbaserade amatörsällskapet ger sig i kast med "Don Giovanni".
Ett nytt grepp för i år är att ta in en utomstående regissör. Att tacka ja var inte självklart för Titti Knutsson, som på senare år mest gjort sig känd som klimataktivist och författare till barn- och ungdomsböcker.
– När jag fick frågan att regissera Figaros nästa uppsättning var jag först otroligt smickrad, sen alldeles förskräckt och jag tänkte säga nej. Men när jag fick reda på att man skulle sätta upp "Don Giovanni" var jag tvungen att säga ja. Jag älskar den här operan.
"Don Giovanni" hade urpremiär 1787, musiken är Mozarts och för librettot står Lorenzo da Ponte. För Titti Knutsson och Figaro var en koppling till vår tid given.
– Det fanns önskemål i gruppen att vi skulle förhålla oss till metoo och samtiden. Men när man börjar läsa texterna och lyssna på musiken så inser man att det finns ju redan där. Jag har ändå gjort en ganska omfattande bearbetning av alltsammans och tagit fasta på det som känns relevant i dag.
Från början uppfattades Don Giovanni som en lättsam, komisk opera. Men så är den svår att sätta upp i dag, menar Titti Knutsson:
– Tematiken är mycket allvarligare i dag. Då kunde man avfärda de upprörda kvinnorna som hysteriska.
Det allvarliga anslaget har också inneburit att skådespelarna har lagt tid på att försöka förstå sina karaktärers bakgrundshistoria. Man har eftersträvat en mer komplex bild än vad som ofta krävs i en komedi.
Figaros arenateater innebär att spelet försiggår på golvet nedanför scenen, med två stolsrader placerade längs sidorna och skådespelarna i mitten.
– Publiken sitter så här nära, säger Titti Knutsson och lutar sig fram tätt intill mitt ansikte:
– När en skolad operasångare sjunger så tätt inpå får man både ståpäls och mittbena!
Gruppen har repeterat i drygt ett år. På lördag 12 oktober är det dags att möta publiken på Globenteatern.
Vad vill du att publiken ska få med sig härifrån?
– En stark musikupplevelse och mycket att prata om! Det finns en ideologisk och politisk botten i de här frågorna i dag, men vi gör inte plakatopera utan ställer frågor och visar upp många reaktioner på olika situationer. Jag tror det kommer att beröra. Det är ju operans styrka, de här stora känslorna som vi så sällan tillåter oss. Det är kärlek, det är hat, det är allt på maxvolym!
