När George RR Martin i veckan släppte sin nya bok "Eld och blod" var det en världshändelse. Förhandssnacket kring boken har dock handlat lika mycket om vad boken inte är som vad den är. Den är nämligen inte den uppföljare i "Sagan om is och eld"-serien som den amerikanska författarens fans väntat på, våndats över och tjatat om i sju långa år.

Den nyutkomna "Eld och blod" tar oss visserligen åter med till Västeros, det medeltidsinspirerade rike som miljontals människor världen över har bekantat sig med antingen genom "Sagan om is och eld" eller "Game of thrones", tv-succén som bygger på bokserien.

Men i "Eld och blod" återser vi varken Jon Snow, Cersei Lannister eller Arya Stark, i stället görs ett hopp 300 år bakåt i tiden och en djupdykning ner i draktämjaren Daenerys Targaryens släkt. Legenden om den nobla Targaryen-dynastin är ärorik men här ryms även galenskap, grymhet, syskonäktenskap och tragedier.

Artikelbild

| I George RR Martins nya bok "Eld och blod" berättas om Targaryen-ätten och de människor som omgav dem. På bilden Emilia Clarke som Daenerys Targaryen i tv-serien

Inte en roman

"Eld och blod" är inte en roman, förklarar George RR Martin när han har slagit sig ner framför de internationella journalister som samlats på förlaget Bantams kontor i New York.

Om folk förväntar sig ett traditionellt berättande så blir de besvikna, säger Martin, för dagen klädd i en mörk tredelad kostym med diskreta ljusgrå ränder. Huvudet pryds som vanligt av en skepparmössa och på näsan vilar ett par stålbågade glasögon.

George RR Martin beskriver "Eld och blod" som ett “imaginärt historieverk” där ärkemästare Gyldayn, utifrån böcker och historiska dokument, berättar om Targaryen-ätten och de människor som omgav dem.

Artikelbild

| "'Eld och blod' utspelar sig över 150 år och innehåller tusentals figurer", berättar George RR Martin. Arkivbild.

Formatet tillät mig att vara lekfull – som att presentera två eller tre olika versioner av samma händelseförlopp.

"Det är tufft"'

För sju år sedan gavs "Drakarnas dans", den senaste boken i serien "Sagan om is och eld", ut. Då fanns ingen anledning att tro att det skulle ta mer än två–tre år för Martin att färdigställa nästa bok. Men datumet har fortsatt att flyttas fram och i dag finns bara en titel, "Winds of winter". Tv-serien "Game of thrones" ligger nu före böckerna.

TT: Hur kommer det sig att "Eld och blod" nu finns ute men inte "Winds of winter"?

"Eld och blod" utspelar sig över 150 år och innehåller tusentals figurer så skrivandet är inte enkelt – men det är enklare eftersom det är linjärt. Jag börjar med Aegons erövring. “Här var det första slaget, det här var det andra.” Jag väver inte samman det med vad som hände samtidigt i Yi Ti, Qarth eller de nio fria städerna.

TT: Har det varit mer njutbart att jobba med "Eld och blod"?

Jag skulle säga lättare. Jag tycker egentligen inte om att skriva. Att skriva är arbete. Jag tycker om att ha skrivit. När "Eld och blod" var klar, när jag skrivit ut den, gjort en sista redigering och skickat iväg den till mina redaktörer, det var verkligen en enorm kick. Men när jag fortfarande höll på att skriva…

Det finns njutbara ögonblick, förklarar han, där han känner att "det där blev bra".

Men sedan finns det andra dagar då det känns som att allt är skitdåligt. “Jag hatar det här. Hur kunde jag någonsin tro att jag hade talang? Jag kommer aldrig mer att skriva klart något. Kanske kan jag byta namn och gömma mig på Antarktis?” Det är tufft.
När jobbet är klart väntar en enorm kick, särskilt i fallet med "Eld och blod" eftersom det gått så lång tid och jag är så sen med "Winds of winter”. Jag har inte fått en sådan kick på länge, inte sedan "Drakarnas dans", därför var det fantastiskt skönt att få bli klar med "Eld och blod". Men det håller inte i sig länge, det dröjer bara någon dag sedan undrar folk: ”Var är nästa bok? Vilken blir det?” Det kommer alltid att finnas en nästa.

"Vänt sig mot mig"

George RR Martin har hängivna läsare, men en del anser att författaren svikit dem genom att inte spotta ur sig fortsättningen på "Sagan om is och eld".

En del har vänt sig mot mig av en eller annan anledning eller är mindre tålmodiga. Det är sådant man får räkna med. Jag antar att det beror på böckernas framgång. Människor är motsägelsefulla och det går inte att generalisera. Vissa stöttar dig, andra inte.

George RR Martin lyckades ganska snabbt göra sitt skrivande till ett heltidsjobb som han kunde försörja sig på. Men som många andra hade han en tung period där livet kunde ha tagit en annan vändning.

Jag gick några kurser för att bli fastighetsmäklare. Så hade jag inte börjat skriva "Game of thrones" så hade jag kanske visat er en trevlig lägenhet på Upper West Side nu, haha.