Medverkande: Hedvig Eriksson, Olof Lilja, Linus Flogell, Staffan Liljas, Lars Åberg, Blåsarkvintett och Domkyrkans Kammarkör.

Dirigent Jörgen Ralphsson.

Linköpings domkyrka

1 mars

Stor dramatik! Under Jörgen Ralphssons säkra ledning fick vi i söndags i Domkyrkan njuta av tonsättaren Fredrik Sixtens nykomponerade Johannespassion.

Vi är säkert många som har en nära relation till Bachs tonsättning av passionshistorien i Johannesevangeliet, men mycket tack vare den svenska texten från den senaste bibelöversättningen stod Bach inte alls i vägen för Sixtens nytolkning. Här fanns det flera geniala grepp. Sopransolistens tre arior med texter ur Gamla testamentet fungerade som meditativa reflekterande mellanspel. Hedvig Erikssons ljuvliga, lätta sopran var utsökt i de vackra ariorna med fint samspel, framför allt med Johanna Björklids flöjt och Magdalena Fronczaks oboe. Som koraler hade Fredrik Sixten valt svenska psalmtexter och gett dem en ny musikalisk dräkt, vilket fungerade utmärkt.

Huvudrollsinnehavare i passionsberättelsen är evangelisten som här gestaltades av Olof Lilja som gjorde en fantastisk insats. Med lätthet sjöng han sitt parti och med utmärkt diktion levandegjorde han historien så att vi blev djupt involverade och berörda. Linus Flogell som Kristus och Staffan Liljas som Pilatus sjöng med inlevelse och pondus.

Domkyrkans kammarkör är en utmärkt kör, men kyrkans akustik gör den inte riktigt rättvisa. De dramatiska körsatserna skulle i en mindre generös akustik kunna bli ännu mer påträngande och berörande.

I den körmusik jag tidigare hört av Fredrik Sixten är hans klangvärld traditionellt nyromantisk som Eric Whitacres och Morten Lauridsens, men här var den kärvare, mer påträngande och mer angelägen. Lars Åbergs orgelspe l på den för dagen inhyrda Allen-orgeln och den professionella blåsarkvintetten skapade en magnifik klangbotten till sångarna.