Det är andra gången som vi testar att närma oss Förintelsen genom konsten. Förra sommaren hade vi en utställning med verk av Lenke Rothman som blev väldigt uppskattad bland våra besökare, säger Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia.

Sommarens utställning "Not the end" visar verk av 16 konstnärer från flera olika länder. Den öppnar upp för en mångfald av konstnärliga uttryck och erfarenheter av att bära en historia, en egen eller hela världens.

Förhoppningen är att besökarna ska bli berörda och få större förståelse för ett mycket komplext och smärtsamt ämne, säger Ingrid Lomfors.
Artikelbild

| Maria Sundström är en svensk konstnär med tyska rötter. Hennes verk "Manipulerat fotografi av konstverket Der Blick" visas på "Not the end". Pressbild

Minnen av ett folkmord

Konstnärerna har vitt skilda bakgrunder och erfarenheter av det folkmord som begicks av Nazityskland under andra världskriget, ett folkmord som dödade miljontals människor, mest judar men också andra grupper så som romer, funktionsnedsatta och homosexuella. Några av konstnärerna vars verks ställs ut är överlevare medan andra har växt upp i skuggan av det förfärliga.

Bland de som har direkta erfarenheter finns Ceija Stojka (1933–2013) som tio år gammal deporterades med sin romska familj till det första av de tre koncentrationsläger som hon kom att överleva. Stojkas verk har fått stor uppmärksamhet internationellt och ställs nu ut i Sverige för första gången.

Söker sina tyska rötter

Den svenska konstnären Maria Sundström har Förintelsen på större avstånd, men sedan 1998 försöker hon förstå vad som hände i Nazityskland genom att söka sina tyska rötter i det pågående verket "Wiedergutmachung".

Just skillnaden i hur man som konstnär gestaltar Förintelsen beroende på vilket avstånd man har till den i tid och rum är en fråga som vi vill väcka med utställningen, säger Ingrid Lomfors.