Huvudpersonen Anders i Agnes Lidbecks nya roman "Gå förlorad" är en sådan som bakar bröd. Han sätter degar sena kvällar som får jäsa över natten för att familjen ska ha färskt bröd till frukost.

Anna i Lidbecks debut "Finna sig" bakar bröd hon också, det är en självklarhet för henne. Anna blir stum när hennes nya mans vuxna dotter Siri föreslår att de i stället ska köpa bröd.

Diktjaget i Lidbecks diktsamling "Ur" bakar också bröd, omgiven av små munnar att mätta.

Artikelbild

| Brödet är i Agnes Lidbecks böcker en symbol för människans arbete och möda, skiver Viktor Andersson.

För Anders är brödbaket ett sätt att kompensera – även om han inte sätter bröd på bordet i uttryckets betydelse så gör han det i bokstavlig. Diktjaget i "Ur" bakar för att hon, när brödet väl är bakat, och munnarna är mättade, kan få ro till att skriva.

Bakar bröd är hos Lidbeck något som man gör för sin egen skull såväl som för andras. Men vad betyder egentligen brödet och brödbaket?

Nu i påsktider är det förstås svårt att inte tänka på brödet som en symbol för Kristi kropp. "Detta är min kropp som bli offrad för er", ska Jesus ha sagt. Kan man dra det så pass långt hos Lidbeck? Ska man se brödet och bakningen som ett faktiskt offer?

Både ja och nej. Brödet ska hos Lidbeck nog mest ses som symbol för människans arbete och möda.

När man tar emot ett bröd tar man också emot en människas arbete, tid och engagemang. Men det är bara om någon äter av brödet som arbetet och mödan uppskattas och erkänns.

Anders i "Gå förlorad" går i hela romanen runt och känner sig ouppskattad. Stackars Anders frys är full av bröd som ingen vill ha.