Göran Malmqvist har avlidit i en ålder av 95 år. Styrbjörn Gustafsson, förläggare vid Tranan, har arbetat med Göran Malmqvist i drygt tio år. Tranan gav 2013 ut Malmqvists senaste bok, "Guldfisken som älskade att sjunga Mozart", men förlaget har tidigare också gett ut flera översättningar.

Den storhet som jag har fått del av är framför allt som introduktör för kinesiskspråkig litteratur. Som författare är det den här kortprosan som är originell och speciell, och som borde ha väckt större uppmärksamhet än den kom att göra när vi gav ut den, säger han.

TT: Hur var han att arbeta med?

Bara bra tycker jag. En mycket öppen, glad och positiv person.

"Ensam översättare"

Anna Gustafsson Chen, sinolog och översättare av bland annat Nobelpristagaren Mo Yan, säger till TT att Malmqvists betydelse när det gäller att introducera kinesisk litteratur för svenska läsare inte kan överskattas.

"Under lång tid var han ensam översättare. Han var nästan som bäst när han översatte klassiska romaner, då kunde han verkligen leka med språket. Mina favoriter är 'Berättelser från träskmarkerna' och 'Färden till västern', de kräver gedigna kunskaper om verkens historia och kultur", skriver hon.

Författaren och journalisten Ola Wong säger till SVT att Göran Malmqvist var en "Indiana Jones"-typ.

Inte rädd för att ta en konflikt, tolererade inte rasism, var alltid lojal med den kinesiska kulturen och försökte lyfta den, men höll inte med kommunistpartiet och vågade säga det. En typ som inte finns längre. Han åkte i väg till Kina och gjorde fältarbete mitt under brinnande inbördeskrig. Han var engagerad i demokratin och blev persona non grata för att han sa sanningen om övergreppen under Mao-tiden, när tidsandan i Sverige i övriga kulturvärlden snarare var maoistisk, säger han.

Diplomatisk lärare

Göran Leijonhufvud, Dagens Nyheters tidigare Kinakorrespondent, var en av Göran Malmqvists studenter på Stockholms universitet i slutet av 1960-talet och minns honom som en diplomatisk lärare.

Göran var en väldigt inspirerande introduktör till klassiska texter för en ganska ensidig maoist som jag var då. Han tog det med jämnmod och lät oss läsa partiorganet Folkets Dagblad, säger han.

Leijonhufvud säger att Malmqvist inte heller drog sig för att kritisera kommunistpartiet och ställa sig på studenternas sida i Kina, både före och efter massakern vid Himmelska fridens torg i Peking 1989.