– Fin bok, va? Hon var en fin konstnär, säger Bo Borg.
Det är han som skrivit boken "Brita Rothlin-Zachrisson: Lyrisk impressionism" (Tiedlund förlag). Numera bor han i Västergötland, men för en del år sedan arbetade han på Östergötlands museum och skrev konstrecensioner i Corren.
2 juni 1999 var rubriken på Correns kultursida: "Inget annat än stor konst – varje annat adjektiv om Brita Rothlin-Zachrissons konst vore för litet". Det var Bo Borg som recenserade en utställning i Skänninge rådhus.
– Man vart ju så tagen av det där så man tog till de stora orden. Det var något helt annat än det man brukade se, berättar Bo Borg.
Det speciella med Brita Rothlin-Zachrisson var hur hon utvecklades som konstnär på sin ålders höst. Hon föddes i Göteborg 1915, studerade på Valand och i Stockholm, och kom till Kinda på 1940-talet.
– Hennes man var också konstnär, och det var en väldigt traditionell historia på den tiden: hans konstnärskap stod i förgrunden, säger Bo Borg.
– Hon var en skicklig porträttmålare, hon gjorde 400 porträtt. Det var så hon försörjde familjen. Det speciella i hennes konst kom efter makens död 1988, när hon fick hela ateljén för sig själv, berättar Bo Borg.
Det var då Brita Rothlin-Zachrisson utvecklade sin lyriska impressionism. Hennes målningar blev mer abstrakta, "laddade av skönhet och färgpoesi", som Bo Borg skriver i boken.
Lördag 19 oktober kl 13 är det bokrelease på Galleri Sander i Linköping. Där visas också några av Brita Rothlin-Zachrissons konstverk.
