Måleri

Visas till 7 juni.

Antingen kan man se Ebba Jordelius byggnadskomplex som konturerna av en stadsdel - av ett yttre, eller som en vision av sammanlänkade huskroppar - bilden av den innersta tankegrunden. Samma vy, fast i varierande ljusförhållanden, förekommer på ett antal bilder. Det verkar inte vara dagrar, eller olika tidpunkter på dygnet som utgör den primära inkörsporten till hennes ljusexperiment, utan ett sätt att framhäva former och ordna dem efter ett harmoniskt ideal.

Artikelbild

"På nämndemansbacken", målning av Ebba Jordelius.

Om man tillåter sig att använda uttrycket "ursprungligt" när det rör sig om ansamlingar av byggnader, verkar det vara något åt det hållet som har eftersträvats; alltså basformer utplacerade på ett sätt som är typiskt för till exempel ett stadslandskap.

Det kan låta lite tungt och teoretiskt, men i själva verket är det ett närmast poetiskt skimmer som överväger. Meditativa kvalitéer finns också hos de här målningarna. Man kan även se dem som korta sekvenser av minnen.

Några andra målningar visar upp ett helt annat uttryck. Här får jag en känsla av att själva essensen handlar om nostalgi. Markerade lantliga vägar leder bort, eller tillbaka hem igen. Landskapen är av ett slag som för alltid har lägrat sig i minnet hos de som växte upp i dem.

Ett lätt vemod är förankrat hos kullar och åkerlappar. Ebba Jordelius poetiska stadskonstruktioner saknar vegetation. Hos de övriga bilderna får jag en känsla av hemlängtan och längtan efter samspel och samhörighet mellan människa och natur.