Gunlög och Claes Lundqvist skriver och frågar om begreppet lillejul, eller lilla julafton. I Norrland är begreppet okänt, enligt deras erfarenhet, men i sydligare delar av Sverige verkar det etablerat.

Det finns i lite olika varianter, även lillejulafton. Iakttagelsen att det är vanligare i södra Sverige är helt riktig. Det är en från början skånsk tradition som vanligtvis innebär ett firande dagen före den egentliga julafton. Termen kan spåras tillbaka till 1700-talet. Ofta innebär det ett julfirande i mindre skala, inte så anspråksfullt.

Utöver detta datum finns flera andra dagar som ibland kallas lilla julafton. Till exempel kyndelsmässodagen, Mårtensgås, Lucia och trettondagsafton.

I Finland är firandet av lillejulafton etablerad, men infaller då kvällen före första advent.

En rimlig tanke är att det vid sidan av dessa historiska aspekter också har vuxit fram ett behov av alternativa datum för att fira jul, av rent praktiska skäl om inte annat, då det ofta är svårt att samla alla på en och samma gång. I synnerhet om familjer är delade och det kanske har uppstått nya konstellationer och så vidare.

Det vore intressant att få veta vad för ord som används i Östergötland. Skriv gärna och berätta!

En annan fråga uppstod efter Åsa Christofferssons kulturkrönika 29 november. Hon skrev om hunden Rufus att ”han blir märkbart varsk”. Varsk betyder vaksam, på sin vakt, men är inte så vanligt. Det vore intressant att få veta om spaltens läsare känner igen det och hur det i så fall används.