Ar skeptisk till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths vinkar om att låta SVT och Sverige Radio lämna över de breda underhållningsprogrammen till kommersiella bolag.
Möjligen blev hon missförstådd, men Mats Svegfors och Cilla Benkö i SR är oroade och skrev i en debattartikel: "Tolkningen är inte alltför djärv att det som nu sätts på dagordningen är att uppdraget för public service bör smalnas av. Det som är möjligt för andra aktörer att tjäna pengar på ska bort från public service tablåer. Den breda sporten kan andra göra. Detsamma gäller bred musik och bred underhållning."
Jag tror att det är viktigt att public service också gör populära program. "På spåret", "Skavlan", "Allsång på Skansen", drama, stora VM och OS.
Det mesta som SVT och SR gör är snyggt och proffsigt och håller verkligen "public service-klass". För oss tittare är det också ett värde att slippa reklamavbrotten och den speciella estetik som de driver fram.
Jag tänker på upprepningarna före och efter avbrotten. Tag "Idol", musiktävlingen är en sak, men programmet innehåller ju mer omtugg, jinglar och reklamavbrott än sång. Hemskt.
SVT ska inte härma de reklamfinansierade dokusåpornas dåliga sidor och schabbla ner sig i överlanserade, pretentiösa satsningar som "På minuten" och nu senast "Huset fullt av hundar".
Jag är ju själv hängiven matte och såg fram emot programmet. Morr, vad besviken jag blev. VEM i hela världen kom på den programidén?
En familj ska välja mellan sex omplaceringshundar. De ägnar sig åt aparta aktiviteter tillsammans med hundarna, som att låta dem bära klövjeväskor, varefter fem hundar röstas ut, en efter en. Man fattar redan från början hur det ska gå, så spänningen är noll. Men det är ändå dokusåpaestetik ut i klospetsarna med den där otäcka blandningen av påklistrat gravallvar och hurtighet. Programledaren Claudia Galli låter plattityderna hagla.
När den sista hunden är utröstad tar familjen ett tårdrypande dokusåpafarväl av den.
Några debattörer tycker synd om hundarna som utsätts för utröstningen. Men kära nån, de kunde inte bry sig mindre. Och alla som har hund vet att de aldrig "tar farväl", sånt begriper inte de.
Hundar är nämligen inte människor, utan djur. Något som programmakarna helt har missat.
Även det intressanta "Klass 9A" led av upprepningar och en gravallvarlig speakerröst som ständigt meddelade att "den svenska skolan är i kris". Är den? Överallt? Alla skolor? Problemet är väl snarare ökande klyftor mellan bra och dåliga skolor.
Bäst
Tacka vet jag Leif G W Persson i "Veckans Brott", hans roliga, korrekta, överraskande språkbruk borde få pris. Inte en plattityd så långt örat når.
Grattis
Flygvapenmuseet blev Årets museum. Väldigt välförtjänt.
Gissa vem?
På måndag offentliggörs vem som får årets Övralidspris. Någon gissade Kerstin Ekman, men hon sitter väl fortfarande i juryn?
ÅSA CHRISTOFFERSSON
I Åsas mejlbox:
Läste om filmen "Sarahs nyckel". Detta slog an på mig och jag kom osökt att tänka på Per Agne Erkelius "Hotel Galicja" som jag betat av i vinter. Blev helt tagen.
Gunilla Furutun, Åtvidaberg