Jaha, då var förra veckans krönika om Skulpturpark Linköping inlämnad som medborgarförslag. Om ni aldrig varit i medborgarförslagsbranschen kan jag berätta att det minsann inte bara är att skicka ett mejl eller vanligt brev eller slå en pling.
Nej, det ska vara för ändamålet avsedd blankett, som sedan insändes till kommunledningskontoret.
Så det gjorde jag, sökte rätt på blanketten på kommunens hemsida, fyllde i ruta för ruta, skrev ut och postade. Med vanlig post, alltså. (Man kan också fylla i blanketten på nätet om man har e-konto.)
Bara någon dag senare kom det mejl:
"Din handling 'Medborgarförslag - Förstärk skulpturparken' har mottagits och diarieförts med ärendenummer KS 2012-317.
Med vänlig hälsning
Bodil Karlsson
Registrator för kommunstyrelsen i Linköpings kommun Linköpings kommun Kommunstyrelsens förvaltning".
Så nu har jag ett ärendenummer, KS 2012-317. Jo jo. Jag kallar inte själv förslaget för "Förstärk kulturparken" utan "Skulpturpark Linköping", möjligen finns det en liten betydelseglidning här, men strunt samma. Jag har ett ärendenummer!
Vet ni, först kände jag den där vanliga, lätt förlöjligande känslan som är så lätt att hemfalla åt: Byråkrater, bah! Blanketter, fnys! Vilket skämt.
Men ju mer jag tänker på det, på själva ordet registrator, desto gladare blir jag.
Ordning och reda och bra rutiner, och yrkesmänniskor som hängivet sköter dem, det är det som ger vildhjärnorna och idésprutorna utrymme att dansa sina piruetter.
Men det är ju inte precis nåt som hyllas.
Jag kan inte komma ihåg en enda kick off eller chefsutbildning där det har varit på tapeten. Där handlar Gudsorden uteslutande om nytt, nytt, nytt och att "tänka utanför boxen". Ibland skulle jag vilja att fler tänkte innanför boxen och gjorde det grymt bra. Även där inne krävs det engagemang och kreativitet.
Kanske hade det varit bättre i Saudigate, till exempel?
Så Bodil Karlsson och alla andra kommun- landstings- och statsanställda som sköter saker, det här är till er.
Tack för ert viktiga jobb!
* * *
Trist Aktuellt
Vad gillar ni nya Aktuellt? Är det inte ett himla hattande med tider och påannonseringar om det som man kan se sen, lite senare. Jag håller med min kompis Mimmi, som säger att hon ser sin egen nyhetstimme. Först de alltid lika fräscha Kulturnyheterna kl 19, sen kan man fixa lite hushållsbestyr medan man håller koll på Östnytt och därefter bänka sig till Rapport.