När vi besöker Eklunda Bio i Bestorp är det måndag morgon. Ingalill Andersson är på plats för att rengöra popcornmaskinen efter gårdagens filmer. Matinén med Lasse-Maja sågs av 44 personer – en bra siffra här i Bestorp. The Darkest Minds floppade däremot med bara ett par besökare.
Ingalill jobbar ideellt, liksom hennes bror Åke. Deras farfar Henrik var med och byggde det första Eklunda 1913 och premiärvisade film 1915. När den byggnaden brann ner 1958 var pappa Ivan med och byggde upp det nya Eklunda.
– Så är det med de flesta som jobbar här. Det har gått i arv. Och ingen tar ut en krona i ersättning, berättar Åke.
Åke är ordförande i Byggnadsföreningen Hemmet, som äger och driver Eklunda. Ett 50-tal filmer blir det varje år, och några livesändningar av opera från Metropolitan i New York. Ibland hyr Pilsnerfilmens vänner in sig för att visa gamla svenska filmer. Däremellan är det alltifrån barndans till yoga och bröllopsfester i Eklunda.
Biografen har varit hotad förr. 2012 visades den sista analoga filmen och 2013 stod verksamheten stilla. Men året därpå hade föreningen fått ihop de 850 000 kronor som behövdes för att digitalisera biografen.
– Svenska Filminstitutet och kommunen stod för en del. Men det var också privatpersoner och företag som ställde upp och räddade biografen, berättar Åke.
Nu tornar ett nytt orosmoln upp sig. Ungefär hälften av föreningens intäkter kommer från bio, opera och uthyrning. Men den andra hälften, 225 000 kronor, är ett så kallat samlingslokalsbidrag från kultur- och fritidsnämnden. Nu har Åke fått veta att det bidraget är indraget från och med nästa år.
– Får vi inga pengar från kommunen vet jag inte hur vi ska klara oss. Det kostar att hålla byggnaden i skick och vi har en del nödvändiga investeringar framför oss.
Jan Skogberg på kultur- och fritidsförvaltningen ger Eklunda ett visst hopp om att åtminstone få en del bidrag även i framtiden.
– Vi ska träffa föreningen en helg i oktober och prata om hur vi går vidare, säger han.
Bakgrunden är att Eklunda har en gammal form av bidrag, tillsammans med några andra Folkets Hus- och Folkets park-föreningar på landsbygden. Politikerna i nämnden vill göra om bidragssystemet så att det blir mer enhetligt och rättvist.
– Det finns massor av bygdegårdar och hembygdsgårdar. En del får lite bidrag, andra får mer och så finns det de som klarar sig själva. Det är det här vi ska utreda, säger Jan Skogberg.