Om man promenerar utmed Klostergatan i Vadstena, kommer man till en plats vid klostermuren där man kan se spåret av ett gammalt hus. En skylt upplyser vandraren om att här låg en gång beginernas hus.

Men vilka var beginerna? Informationen på skylten blir en resa bakåt i tiden och ut i Europa för folkhögskolerektorn, forskaren och folkbildaren Ingemar Lindaräng.

Vid sidan av det ordinarie klosterväsendet uppstod under 1200-talet en folklig rörelse kallad beginer, som den kvinnliga grenen, och beghader, som den manliga. Man levde klosterlikt men avlade aldrig några löften och kunde när som helst återvända till det borgerliga livet. Beginerna hade en tydlig social kallelse att verka bland sjuka och fattiga.

Artikelbild

| Ingemar Lindaräng var tidigare rektor för Vadstena folkhögskola.

Eftersom denna främst kvinnliga rörelse var svår att kontrollera för den romerska kyrkan utbröt snart förföljelse och förtryck. År 1506 ville munkarna i Vadstena utvidga sitt klosterområde och fördrev då de beginer som nunnorna tagit under sitt beskydd. Några årtionden senare blev de själva fördrivna av Gustav Vasas reformation.

Ingemar Lindaräng är folkbildare i dess allra mest positiva betydelse. Med inlevelse och kunnighet berättar han om en kvinnlig rörelse som genom sitt sociala patos utmanade den katolska kyrkan. Kampen för kvinnors rätt att agera självständigt i kyrkan är allt annat än ny. Även i Vadstena.

Beginerna erbjöd ett alternativ att både leva i from avskildhet men samtidigt ta aktiv del av samhällslivet. Som en sådan rörelse har den överlevt fram till våra dagar.