Det är inte särskilt ofta krim verkligen överraskar, och då syftar jag inte på en mer eller mindre överraskande intrig utan i en mer fundamental bemärkelse. Vad gäller genomarbetad stil, personligt tonfall, absolut egenart. Känslan av det här är det bästa jag läst i genren.

Den känslan bär mig genom Dror Mishanis debutbok ”Utsuddade spår”, något så ovanligt som en israelisk krimroman. Vad som gör den så fängslande unik är författarens lågmälda tonfall och porträttet av polisinspektör Avi Avraham som är motsatsen alla snillrika hjältar nedsupna kommissarier.

I ”Utsuddade spår” – den första boken i en (givetvis) planerade serie vars andra del redan finns på hebreiska– får polisinspektör Avi Avraham hand om ett försvinnande. Men allt går fel från början.

Varför finns inga detektivromaner i Israel? Varför ingen Agatha Christie eller Henning Mankell? frågar Avi en orolig moder som vill anmäla sin son Ofer försvunnen. Därför att det aldrig sker sådana spektakulära brott här. Oroa dig inte för pojken, försäkrar Avi och skickar hem modern.

Men Ofer kommer inte tillbaka. Dagarna går, veckorna går.

Att en misslyckad utredning kan vara lysande krim bevisade redan Sjöwall & Wahlöö. Utredningen går på tomgång, likväl är ”Utsuddade spår” fantastiskt gripande. Och en bladvändare.

Det beror till stor del på Avi, en alldeles vanlig, ensam medelålders man, som på sin födelsedag endast gratuleras av sina föräldrar. Han är förbluffande grå och trist, men Dror Mishani tecknar honom i så fina, rika färger att han gradvis blir en fyllig, fullt levande gestalt. En människa. Och en Envar.

Till saken hör att poliser aldrig är hjältar i Israel, till skillnad från soldater, och hemliga agenter. Så poliser är ofta etniska ”mizrahim”, det vill säga judar från Mellanöstern och Afrika, därmed tillhörande landet lägsta sociala skikt.

Författaren är själv liksom Avi Avraham mizrahim, och båda har rötter i den oansenliga, betonggrå industristaden Holon söder om Tel Aviv, huvudsakligen befolkat av just mizrahim.

”Utsuddade spår” är en enastående krimroman, med betoning på begreppets båda led. Härligt uppfriskande och en oväntad gåva, särskilt för alla som förläst sig på svensk och anglosaxisk krim.

Naturligtvis har Dror Mishani inte uppfunnit hjulet på nytt. Som lärare i litteratur vid Tel Avis Universitet är han expert på just krim och lånar flitigt men ödmjukt från genrens föregångare.

Det lågmälda och engagerande tonfallet är dock hans alldeles egna och Avi är hans alldeles egna, djup fängslande och rörande innovation.

Ein mensch som jag gärna, förhoppningsvis, snart får chans att möta igen.