Natur & Kultur
Huvudpersonen i Klas Östergrens nya roman är författare, men ett tiotal år äldre än Östergren. Vi träffar honom både som barn, som medelålders och som äldre. En stor del av romanen utspelar sig i Karlskrona där författaren befinner sig under en vecka för att forska om en skådespelare som levde på 1700-talet och som han lovat skriva en bok om.
I Karlskrona bor numera också hans ungdomsvänner Tommy och Nina och hemma hos Tommy under en kväll och större delen av en natt träffar han en mystisk ryss som troligen varit KGB-agent och som nu med pengar och vackra ord ska röja undan alla hinder för den ryska gasledning som läggs ut i Östersjön. Det dricks osannolika mängder vodka och det visar sig att ryssen har en dossier om författaren. Han avslöjar också att han under några år haft ett förhållande med författarens stora kärlek Ami.
Som tonåring hade författaren en oförglömlig dag tillsammans med Ami på en fisketur. De återses i Kungsträdgården i Stockholm ett par decennier senare och inleder en stormande kärleksaffär som dock på något sätt rinner ut i sanden. Ami har då varit gift och skild två gånger.
Nu är Ami död och författaren har varit hembjuden till hennes sista man som vill starta en stiftelse för hotade kvinnor i hennes namn.
Bokens genomgående tema är hur lätt man kan glida in i en korrupt situation, bli angivare eller spion eller mutkolv. Ami berättar från sin barndom om hur hennes far, inte helt framgångsrik i byggbranschen, köper in ett stort antal verktygslådor som han åker runt med till tilltänkta samarbetspartners. Den lilla flickan Ami får uppvakta den ena direktören efter den andra med verktygslådor som i sig är värdelösa men där pappan stuvat in både en flaska whisky och ett varierande antal hundralappar.
Fadern tycks så småningom ha blivit informatör till östtyska Stasi och i den rollen kommit i kontakt med ryssen. Tillsammans genomför de sedan på 90-talet med Amis hjälp ett framgångsrikt industrispionage som ger dem en förmögenhet som placeras på ett nummerkontor i en bank på Jersey. De två får vardera halva den kod som behövs för att lyfta pengarna som får ligga orörda fram till i nutid då ryssen plötsligt blir ivrig att få tag i dem, men inte hittar sin tidigare kumpan.
En dag dyker så ryssen upp med en halv miljon euro i en väska….
Nej, jag sparar detta och en massa andra händelser i boken så att ingen ska känna att jag redan berättat allt och av den anledningen avstår från att läsa den. Men är detta en bra bok av den nyblivne akademiledamoten? Jag tycker den är extremt konstruerad och tror inte alls på historierna om korruption och agentverksamhet. Försöker Östergren göra en John le Carré?
Men visst, den är bra skriven. Jag hade dock hoppats på något mer.