Övers: Eiko och Yukiko Duke
Norstedts
Hur blir man den man är? Varför är man den man är? För Tsukaru Tazaki blir det nödvändigt att försöka reda ut sitt förflutna.
Under sin gymnasietid umgås Tsukuru i ett sammansvetsat kompisgäng som träffas jämt. Fyra av dem har namn som knyter an till färger. Det är killarna Röd, Blå och tjejerna Vit och Svart och snart kallar de varandra för färger som namn. Utom då Tsukurus, vars efternamn är “färglöst”. Gruppen umgås i princip bara med varandra och har också som en outtalad regel att ingen av dem ska bli tillsammans i någon av de andra för att hålla ihop. Tsukuru flyttar så från hemstaden Nagoya till Tokyo för att studera. När han senare återkommer till Nagoya så får han inte tag i de andra. Ingen av dem hör av sig trots att han ringer. Slutligen får han veta att de aldrig vill träffa honom igen. Men ingen av dem vill förklara vad som hänt eller varför, det ska han själv förstå menar de.
Upplevelsen har präglat huvudpersonen Tsukuru som många år senare ger sig iväg för att ta reda på vad det egentligen var som låg bakom sprickan i kvintetten. Det här en gåtfull och realistisk bok om att finna sig själv, att förstå sig själv och om att försöka bli hel igen som människa. En stillsam och melankolisk roman, psykologiskt nyanserad, där de enskilda delarna är starkare än helheten.