Övers: Kjell Waltman
Albert Bonniers förlag
Att göra en thriller av en rättegång om ett arv är inte det lättaste. Men John Grisham lyckas. Han är en mästare på att förvandla ett drama som ser ut att få en självklar lösning till något radikalt annorlunda med hjälp av ett vittne, en ny upptäckt, en skicklig advokatmanöver.
"I mullbärsträdets skugga" handlar om arvet efter Seth Hubbard, en enstöring som visar sig ha byggt upp en rejäl förmögenhet. Dagen innan han tar livet av sig skriver han för hand ett nytt testamente där han skänker nästan hela arvet – 175 miljoner kronor i runda slängar – till sin svarta hushållerska, ett oerhört beslut i Alabama, den djupaste av amerikanska sydstater.
Han anförtror sitt testamente till den unge advokaten Jake Brigance, därför att han egentligen avskyr alla advokater, men imponerats av Brigances försvar av en svart mordmisstänkt (skildrat i Grishams första thriller). Givetvis bestrids testamentet av Hubbards två barn som han gjort arvlösa. Och mängder av advokater försöker få en roll i striden i hopp om att kunna korpa åt sig en ansenlig del av arvet.
Till att börja med verkar allt upplagt för att det handskrivna testamentet ska godkännas. Men varför Hubbard skänkt sin enorma förmögenhet till hushållerskan som bara jobbat för honom i ett par år förbryllar.
Det blir tvära svängar i processen. Brigance tvingas slåss mot advokater som inte drar sig för ohederliga metoder och som använder dem med största skicklighet.
Hela tiden förmår Grisham hålla spänningen uppe ända till den överraskande upplösningen.
Men översättaren har haft påtagliga svårigheter med den amerikanska söderns komplicerade juridiska system. Vi får läsa sådana konstigheter som en ”billighetsrätt” och en ”kanslersdomstol”. För övrigt betyder Sycamore i originalets titel inte mullbärsträd utan platan.