Piratförlaget
Militärligan genomförde ett antal osedvanligt välplanerade bank- och postrån på 90-talet. Det började med att de tog sig in i ett militärt mobiliseringsförråd och fick tag i över hundra k-pistar, automatkarbiner och kulsprutor. Inbrottet var så skickligt utfört att det dröjde mer än ett halvår innan stölden upptäcktes trots daglig yttre kontroll av förrådet.
Eftersom rånarligan bestod av tidigare ostraffade personer, av dem tre bröder varav den äldste var ligans ledare, hade polisen i det längsta inte minsta ledtråd till dem. Rånen genomfördes med stor brutalitet men trots skottlossning blev ingen fysiskt skadad. Psykiska skador var en annan sak. Sitt namn fick ligan genom den tillsynes militära precision som rånen genomfördes med.
Deckarförfattaren Anders Roslund har förvandlat rånarligans bravader till en roman. Medarbetare har varit ligans fjärde bror Stefan Thunberg som aldrig var inblandad i den brottsliga verksamheten och som nu jobbar som manusförfattare för film och tv.
Den närheten har naturligtvis givit unika möjligheter att komma ligan nära, särskilt gäller det brödernas barndom. Men närheten har också sina problem. Bröderna skildras som i grunden väldigt schysta killar som inte velat någon något ont med sina skjutvapen. En kompis som också ingår i ligan beskrivs däremot som en våldsfixerad galning.
Även om romanen ganska noga följer Militärligans verkliga bravader gör själva formen läsaren betänksam till sanningshalten i berättelsen. Det hade varit bättre med ett rakt reportage. Det här blir trots allt en starkt romantiserad version av en i verkligheten väldigt obehaglig verksamhet.
Ett annat problem är att romanen omfattar över 600 sidor. Även om den är välskriven och delvis ganska spännande med sin detaljskildring av hur man lyckas vilseleda polisen blir det i slutändan för mycket. Så intressant var denna rånarliga trots allt inte.