Övers: Ninni Holmquist
Norstedts
Femton år – så lång tid tog det för denna utsökta lilla roman att färdas från Sydkorea till Sverige. Under vägen har den, förutom att bli en modern klassiker i hemlandet, blivit författaren och litteraturprofessorn Sun-mi Hwangs internationella genombrott.
Så. En berättelse om en förrymd värphöna, besatt av längtan efter moderskap, kan det verkligen vara något för vuxet folk?Ja, definitivt. Men också barn i de flesta åldrar kan nog uppskatta den på sitt sätt. Just det, allåldersperspektivet, pekar ofta mot riktigt bra litteratur; tänk bara "Mio min Mio" eller "Bröderna Lejonhjärta".
Huvudperson är alltså den uttjänta hönan Knopp (namnet har hon gett sig själv) som mirakulöst lyckas undkomma både bur och avlivning och flyr ut i den farofyllda friheten. Mer än allt annat önskar Knopp att få behålla ett enda av sina egna ägg, och ruva det och få en kyckling. Men det blir inga ägg lagda i det fria. Desto större lycka då när hon hittar ett nyss övergivet ägg på marken. Att kycklingen som sedan kläcks har en bred näbb och vaggande gång spelar absolut ingen roll för Knopp. Han är hennes unge, hennes älskade och enda, och för hans skull är hon beredd att trotsa till och med den blodtörstiga vesslan.
Men det fria livet är hårt och ensamt, särskilt sedan Knopps beskyddare och vän Såskopp (som har en skada och därför aldrig hinner med de andra änderna) en natt blivit tagen av vesslan. Borde hon ändå söka sig tillbaka till gården och tryggheten i ladan med de andra djuren?
"Hönan som drömde om att flyga" kan läsas på många sätt. Som en ren saga, en äventyrsberättelse med en modig hjältinna, eller en fabel. Jag läser den dels som en allegori över människans villkor – "vad vill du ha, frihet eller bröd?" – dels som en högst konkret berättelse om kärlek och vänskap och, inte minst, en påminnelse om hur vi människor tar oss rätten att härska över andra varelser och plåga och utnyttja dem.
För det är ju faktiskt inte sant, det vi fick lära oss i skolan: "Av djuren får vi mjölk, ägg och kött."
Detta är inte något vi får. Detta är något vi tar, med den starkes rätt.