Kläm på en knoppig johannesört och du blir röd om fingertopparna...
Det finns två vanliga johannesörter att hålla ordning på under högsommaren. Den ena är Fyrkantig johannesört (Hypericum maculatum), den andra Äkta johannesört (Hypericum perforatum). Båda blir gott och väl knähöga med gula blommor i toppen från juli till september. Ett sätt att skilja dem åt är att granska stjälken. Den fyrkantiga johannesörten har, precis som namnet anger, en tydligt fyrkantig stjälk. Den äkta johannesörten är i stället nästan rund. Dess blad ser också ut att ha blivit perforerade, därav det latinska ”perforatum”. De små hålen på äkta johannesört syns om man håller upp ett blad i ljuset.
Vem var då Johannes? Jo, blomman ska ha växt upp i midsommartid på den plats där blodet dröp sedan Johannes Döparen halshuggits. Ett äldre namn är också mannablod. Som krydda i brännvin blir spriten röd och hirkum pirkum, som alluderar på växtens latinska namn, är ett uttryck för berusning. Förr trodde man att johannesört kunde användas för att fördriva galenskap av onda andar, något J.W Palmstruch dock dissade i Svensk botanik (1803). På senare år har äkta johannesört börjat användas i medicinska syften på nytt, bland annat mot nedstämdhet, men den kan också göra andra mediciner verkningslösa.